Kontraktet (privat medi & Penelope Lovegood )

( Liljah )

Liljah hör någon komma in i butiken när den lilla klockan ringer vid dörrens öppning och stängning.
- Ursäkta mig, jag kommer för att mätas. Herr Blackwood. säger en ung flicka som kommit in och satt sig på en utav stolarna. Liljah som är en robus och energisk kvinna skuttar genast snabbt fram till henne. Hennes klara och starka röst ringer klar och skär genom butiken.
- Ni måste vara Scarlett. Åh va bra. AJg har klänningarna här inne, kom med mig in i nästa rum, där jag har alla, special beställningar. Liljah ler stort mot flickan och skyndar in i nästa rum utan att vänta på flickan.
- Ni kan sitta på den där vita stolen i mitten. Så letar jag upp klänningarna. Hennes klänningsförråd är enormt och det hänger hundratals vackra klänningar där inne. Man kan lätt bli lurad när man kommer in genom butikens första dörr eftersom den ser så liten och enkel ut men Liljah är en mästare när det gäller att skapa vackra klänningar.

Hon ser kvinnan occh hon börjar le. Kvinnan verkar vara så glad. Hon nickar bara mjukt.
- Jag är Scarlett ja.
Med en nick följd hon med.
- Jag trodde ni skulle ta måtten. Jag visste inte att klänningarna var sydda.
Hon log mjukt medan hon såg sig om.
- Ni har en riktig gåva. Jag är avundsjuk på er talang.

( Liljah )
Liljah skakar glatt på sitt huvud så de vackra örhängena glittrar och dinglar från hennes öron,
- Lilla vän, klänningarna är sydd enligt modell och nu sak vi sätta på er klänningarna och sedan nålar jag dem och sedan tar vi av er dem och sedan syr jag klart dem så att de passar dina exakta mått. Liljah ler glatt och plockar först fram den ena klänningen och sedan den andra. Hon håller upp den röda klänningen först,
- Vad tycker ni? Det är Nicolai som valt ut klänningarna. Liljah ler glatt och håller fram klänningen.

Röd klänning:

- Den är underbar.
Hon reser sig och känner på tyget och ser mot henne.
- Kan ni hjälpa mig att snöra upp min korsett? Hon såg lite besvärad ut och vände sig om. Hon ryckte till när hon lde märke till att hon hade sagt Nicolai och inte Herr Blackwood.
- Så ni känner Nicolai väl?

( Liljah )
Hon hänger klänningen på en ställning,
- Ja jag känner Nicolai, jag har känt honom i över 400 år. Nästan alla klänningar som han köpte till... Ja, sin före detta fru, kommer härifrån. Hon ser på Scarlett med ett leende.
- Innan ni klär av er ska jag hämta den andra klänningen så ni får se båda två.

Hon hämtar den mörkblå klänningen som Nicolai beställt,
- Vad tycker du? Hon håller upp den framför Scarlett.

6Hon slappnade av när kvinnan berättade att hon var vampyr med och såg sedan på den andra klänningen.
- Jag säger det en gång till. Ni är så begåvad.
Hon log mot henne och kännde på tygen och rodnade.
- Jag älskar dina klänningar. De är så vackra. Jag fick några av Nicolai och jag älskar dem.
Hon log men tårar började rinna.
- Jag ber om ursäkt att jag gråtr. Jag saknar honom så.

( Liljah )
Hon ser på flickan och rycker på axlarna som om folk gråter i hennes butik varje dag. Vilket egentligen inte var ovanligt,
- Ingen fara lilla du, se så, ställ dig på podiet och ta av dig allt utom dina underkläder. Hon pekar på podiet i mitten av rummet med tre vinklade speglar runt sig och plockar upp den röda klänningen och börjar snöra upp korsetten där bak.

Hon nickade och torkade sig försiktigt med en näsduk under ögonen. Hon lossade på snörningen och tog av sig klänningen och lade den över en stol och hon trädde upp på podiet och hon vände sig om och rodnade smått.
- Jag älskar verkligen dina klänningar. De är så vackra och jag är glad att jag har fått några av Herr Blackwood.

(Liljah)
Hon ser på flickan och snörar hastigt upp korsetten där bak. Hon knäpper upp hyskorna på framsidan och lägger den på flickans andra kläder.
- Så där ja, då sak vi se... säger hon och hämtar den röda klänningen och håller i den så att flickan bara kan kliva i den där hon står på podiet.
- Stig i här så ska vi klä er så att jag kan nåla. säger hon glatt och ler mot flickan.

Hon kliver in i klänningen och ser på kvinnan medan hon lägger huvudet försiktigt på sned.
- Jag undrar om Herr Blackwood har bjudit in er till vårt bröllop. Förlåt det är inte min ensak men jag tycker att du kan komma. Du har gjort alla vackra klänningar. Även den jag ska bära den dagen.
Hon log generat och kände det mjuka tyget mot sin kropp.
- Får jag fråga om en liten detalj? Jag vill ha en slöja som täcker mitt ansikte. i något nättyg eller något.