The Marauders - Always and forever [SV]

12 december 1980

James vaknade upp. Han såg på klockan. 12:03. Harry hade feber, det var väl därför han sov så länge...
James satte sig upp i sängen och viskade till Lily.
’’Jag åker till Måntand, kommer hem i eftermiddag. Okej?’’
’’Mm’’, mumlade Lily.
James bytte sin randiga pyjamas till ett par jeans och en grön piké. Han hade en vag känsla av att Lily inte skulle komma ihåg vad han sagt när hon vaknade, så han skrev en lapp för säkerhets skull innan han gav sig av.

Pang.
’’Hjälp!’’
’’Förlåt!’’
’’Du skrämde livet ur mig!’’
James såg på sin vän innan han flinade. Sedan blev hans ansiktsuttryck allvarligare igen.
’’Har du hört något?’’
’’Nej’’, sa Remus bistert, och viftade på trollstaven för att torka upp vattnet han nyss spillt ut. ’’Jag har inte det. Vad var det han sa nu igen? När han skulle komma hem?’’
’’Den nionde, möjligtvis en eller två dagar senare men troligtvis inte.’’
Remus rynkade bekymrat pannan.
’’Det har gått tre dagar. Tror du allt är väl?’’
James ryckte på axlarna.
’’Det känns oroväckande att han inte har hört av sig, men å andra sidan tror jag han vet vad han sysslar med.’’
Remus funderade en stund och nickade sedan.
’’Jag antar det. Stannar du på lunch?’’
’’Jättegärna, om det går bra’’.
Remus log och började dirigera med trollstaven i köket. Kastruller och stekpannor började flyga runt i köket, och James fick ducka för en som kom susande mot hans huvud.
’’Fasen också’’, sa Remus. ’’Jag får öva mer på de här hushållsbesvärjelserna.’’
James skrattade och greppade tag i en stekpanna som kom flygande oroväckande snabbt mot fönsterrutan.

Äntligen mer! Grymt!

Bra!!!

Grymt!

Grymt bra!!

Jättebra!

super! ♥
ps. 5 sidor kvar till 100!

shit jag älskar när du skriver xD

Here you go!
Det kommmer längre ikväll, en ''13 december, lite senare...''

Och glad lucia! (eller vad man nu säger)
'
'
'

13 december.

James var orolig. Han gick fram och tillbaka över köksgolvet med händerna i sidan och en bekymrad uppsyn. Lily kom in i rummet.
’’Du har inte hört något?’’
James skakade på huvudet och stannade upp.
’’Han är fem dagar sen och har inte hört av sig.’’
’’Prata med Dumbledore.’’
’’Ja... jag tror jag ska göra det’’, sa James och gick ut i hallen. ’’Nu på en gång.’’
Han drog på sig kappa och stövlar, och i samma sekund som han skulle transferera sig därifrån hörde han Lilys röst ropa från köket.
’’Det kom en uggla från honom!’’
’’Sirius?’’ sa James hastigt och slängde av sig sina skor innan han ivrigt gick in i köket.
’’Nej’’, sa Lily bekymrat. Hon satt och läste brevet som nyss anlänt. ’’Från... från Dumbledore. Vi måste ge oss av till Sankt Mungos.’’

Va!? Nej, du får inte sluta sådär D:
Jätte bra!!!!