(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

"Om du inte tänker göra något så döda mig då! Eller släpp lös mig!" skrek Hannah.
"Tja, jag har varit lite upptagen" flinade Julian. "Jag lyckades överumpla Hanna och hon sitter just nu och smakar på sin egna medicin" log han.
Alice tittade upp, höll Hannah på att plågas nu. Längre hann hon inte tänka fören det smärtade till. Hon kippade och hennes grepp om Adam blev hårdare.

Adam hittade ett tänt stearinljus och slängde det mot tyget bakom stolen han sprang sedan snabbt ut ur huset den här gången kände han att hannah skulle dö men de andra skulle säkert fortfarande hata honom
Adam höll om Alice

Hannah flinade då Arvid hittade ljuset och skrattade bara då det började brinna. Inte ens när lågorna slickade hennes kropp slutade hon.
Alice kramade Adam tillbaka. "Så Hannah får smaka på sin egna medicin va..." mumlade hon mot Adams axel.

Adam hörde skrattet och försökte håla för öronen men skrattet ekade i hans öron
" Jag hoppas det var det någon mer i huset än hannah? frågade Adam julian han hade hellt glömt arvid

Hannahs kropp var tillslut uppbrunnen och skrattet hade tystnat ut. Nu brann resten av stugan också.
Julian nickade. "Arvid, jag sa åt honom att tortera henne medan jag gick för att se om Alice verkligen var död".

Arvid lyckades ta sig ut ur huset en bit bort föll han ihop och lät tårarna bara komma för andra gången var han fri men just nu kände han bara de andras hat mot honom
" Det kanske är dags att hämta honom sa Adam

Alice nickade. "Jag kan göra det". Det var ju hon som dödat honom...Det var inte mer än rättvist att hon fick göra det.
Julian studerade henne. "Men du verkar inte må så bra ju" påpekade han.

" Vi kan göra det tillsammans föreslog Alva och såg frågade på de andra för att se vad de tyckte
" jag tycker som Alva sa Adam han hade känslan av att Arvid trodde att de hatade honom

Alice kände sig lite missbelåten med det förslaget men sa inget. De andra kunde väl få bestämma. "Okej"sa hon bara. Hon reste sig ordentligt igen.

Alva log och började gå. Adam la sin arm runt Alice axlar
Du är patetisk tänkte Arvid för sig själv han kände sig värdelös han hade knappt gjort någonting det var Julian som mest hade överumplat hannah han var för feg för att ha gjort det