The Vampire Diaries [Rollspel]

"Det går fortfarande inte att döda en original på det sättet", muttrade Kol.
Klaus ignorerade dem och lutade sig mot stängslet bakom dem, han hade ingen lust att tala, det verkade ändå som om allting han gjorde gick upp åt helvette.

"Jajajajaja" muttrade Katherine och satte sig på en bänk och lade armbågarna i knät och tjurade.

Klaus höjde inte blicken då han kände Mikaels närhet.
"Inga fler planer, pojk?"sade Mikael hånfullt åt Klaus. "Vad får dig att tro att någon av de här skulle stanna kvar för att hjälpa dig?"
"Inget", svarade Klaus. "För jag har äntligen godkänt att ingen kommer att förlåta mig, samma sak är det med dig."
Mikaels blick hårdnade. "Så du menar att ingen bryr dig om dig, lika lite som om du skulle bry dig om någon?"
"Exakt", svarade Klaus och höjde blicken.

Katherine fick panik och ringde Elena "Svara dåååå!" röt hon och hennes grepp runt Elijahs hand hårdnade.

"Så då är det helt okej ifall jag dödar Caroline?"frågade Mikael och gjorde en gest mot henne. Hjärtat stannade åt Klaus, han var mållös, ingen god kommentar att komma med.

"Vad var det jag sa, Klaus är kär i Caroline" viskade Katherine till Elijah och Kol som nickade.

"Far", sade Kol och tog ett steg framåt. "Jag vet vart vapnet du söker finns."
Klaus stirrade på Kol, vad var det han höll på med?
"Jaså?"sade Mikael. "Var någonstans?" Kol gjorde en gest med handen bakom ryggen att de andra skulle försvinna.

"Vad tusan håller Kol på med?" viskade Katherine till Klaus och de gick därifrån.

"Distraherar honom så att vi slipper honom ett tag", svarade Klaus och såg sig över axeln. "Eller, det är vad jag tror i alla fall."

"Men tänk om Kol bedrar oss Klaus?" väste Katherine och tittade sig över axeln precis som Klaus där såg hon honom prata med Mikael.