Prs(Dragon Fantasy)

"Åh. Historia, med Keiron. Ugh, säger jag bara...."
De flesta på lägret visste att Uriah och Keiron hade en lite speciell relation då det var Keirons bröder som kidnappat och våldfört sig på Uriah.

"Det går nog bra." sa Mina och kramade varligt om honom. Hon visste inte allt, bara en del som de andra i lägret och mer behövde hon inte veta.

Uriah ryckte på axlarna och log lite stelt. De kom fram och Uriah gick och offrade för sin far innan han tog sig en stor portion med flingor, mackor, juice och annat.

Snart satt Nike på lektionen med de andra, helande var förvisso bra men hon kände sig inte bra på det. Det var så mycket att kunna, att hålla reda på.

Efter frukosten tog Uriah en lång omväg till lektionen i historia. Han kom tjugo minuter försent och hade nu bara en timme och fyrtio minuter kvar.... Bara... Han suckade tyst och slog sig ner vid en tjej från samma kabin. De log mot varandra och började viska diskret om hur läskiga Kentaurer är.

Mina antecknade en massa med en blommande huvudverk som hon ofta fick vid att koncentrera sig på teoretiska saker. Men hon stod ut, försökte hänga med.

Uriah suckade och lade huvudet i tjejens knä. Nu hade de lärt känna varann lite bättre, och Uriah hade fått veta att flickan hette Aida. De fortsatte viska tyst tills Keiron särade på dem. Uriah hamnade bredvid Siri, ännu en tjej från sin kabin. De såg tyst på varandra, men Uriah vågade inget säga då alla visste att Siri var den mest ordningssamma elev på lägret.

Lektionen slutade och Mina kom ut med penna och block och en förskräcklig huvudvärk, vilket sänkte hennes humör tragiskt nog.

Uriah suckade då Siri sa åt honom att sätta sig ordentligt. Keiron gav honom en sträng blick. Uriah himlade med ögonen men sade inget. Nu var det fyrtio minuter kvar.....Plötsligt kom Aida krypandes. Uriah log och de lade sig i gräset. Eftersom de var längst bak i klassrummet - eller ängen som de hade lektion i - så var de svåra att lägga märke till. De började viska igen.

Keiron såg dem inte men Mina gjorde. Hon kom fram till dem och hennes skugga tonade sig över dem. Läpparna var ett smalt streck och ögonen sköt blixtrar mot honom. Hon är tyst för att inte störa den pågående lektionen.