Ron tänker tillbaka

Ja lycka till

lycka till !!!

Lycka till! ♥

ja kommer det mer ?

Tack så mycket hörrni! ♥

Jag ska försöka skriva idag, måste till gymmet nu med mitt basketlag.. Men sen när jag kommer hem så skriver jag nog ett kapitel åt er! ;D

Varsågod!
Och spelar du i EOS?

EOS har jag ingen aning om vad det är.. hehe

Men att det kommer ett kapitel nu det vet jag..

Kapitel 31 - Liten och ynklig

Ron började springa, han sprang utan att veta var han var på väg.
- Ginny?! ropade han och stannade sedan upp. Någon var i närheten. Det lät som någon sprang en bit bort.
- Vem där?! ropade Ron. Han gav till en flämtning av fasa. Han kände sig ynklig och liten. Ensam och övergiven.

Sedan hördes, alldeles bakom honom, en mörk röst.
- Saknar du något? En man skrattade till och Ron vände sig snabbt om. Där var Ginny. Mannen knuffade ner henne på marken. Hon låg snyftandes vid mannens fötter.
- Crucio!
Ginny vrålade av smärta och vred sig i krampryckningar.
- Lamslå! ropade Ron och riktade sin trollstav mot mannen som flög bakåt. Smärtan avtog för Ginny men hon låg fortfarande och flämtade på marken. Tårarna rann längs hennes kinder. Ron sprang snabbt fram mot sin syster och hjälpte henne upp.
- Spring, långt härifrån. sa Ron till Ginny och gav henne en lätt kyss på pannan.
- Aldrig! Jag lämnar dig inte här ensam! sa Ginny och höll ett hårt grepp om sin brors arm. Ron hörde hur mannen började röra på sig.
- Var är de andra? frågade Ron.
- Vet inte, allt hände så snabbt. Jag var ensam i skogen, Andy och Harry försvann. Jag gick dit, så syntes dom inte till. Vi skulle bara leta mat, jag visste int.. sa Ginny med en förtvivlad ton.
- Det är okej men kom igen nu. Vi måste härifrån. Mannen var nu nästan på fötterna igen och Ron drog med sig sin syster därifrån.

De sprang snabbare än vinden trots att det var trötta som aldrig förr. Ron önskade att han tagit Hermione seriösare förut när hon sagt att de skulle börja träna på gym eller börja gå ut och springa iallafall. Ron hade bara skrattat henne i ansiktet då och gått till skafferiet för att hämta en till choklad bit. Nu fick han lida, något oerhört.

Var Andy och Harry var hade dom ingen aning om. Dom visste inte ens om dom var vid liv.

Jätte bra kap

varkligen, men vad menar du med "kap"?

Kapitel
Menar jag
Men man kan förkorta det till kap