Hermiones Första Kärlek <3

Den var okej, faktiskt.

sry!!! ska ändra till Weasley tvillingarna!!!! Tack för att du sa det!!!♥

Höhöh, okej!
Gör inget, bara tänkte på det! :p ♥

När kommer det mer?

hinner inte ikväll men kanske imorrn!!!

Kommer det idag?

Ne har inte hunnit skriva nåt!!! har haft skolfoto ida!!! så jag slutade liite senare än vanligt o såå!!! sry!!

Men säg när det kommer mer!

Jarå har stått på marknad heeela dan (har jätteont i benen!) så jag har inte hunnit skriva men jag får komma på nåt medans jag skriver...


HERMIONE:
Vi gick ner till Stora Salen för att äta middag. Efter lektionerna hade vi gått ner till sjön. Vi hade pratat om allt möjligt. T.ex om förstaårseleverna. Vi var alla överrens om att de var väldigt små. De kunde vara väldigt irriterande med sina frågor och allt. De brukade stirra på mig och Draco och på Pansy och Blaise när vi var ute och gick eftersom vi gick hand i hand. Men nu satt vi där i Stora Salen och åt. Maten var jättegod som alltid och efter maten så gick vi ner till sällskapsrummet. Där satte vi oss i fåtöljerna och började prata om dagen.
- Är det bara jag eller tyckte ni att det var kul när Potter fick straffläxa?! undrade jag.
- Det var ju skitkul!!! sa Draco.
- Ja exakt! sa Pansy och Blaise nickade.
Vi fortsatte prata om hur dålig potter var men sen sa jag att jag var tvungen att gå och lägga mig så vi gick till våra sovsalar och somnade nästan direkt. Eller? Alla sov ändå inte...

DRACO:
Jag kunde inte sova. Jag visste inte varför. Jag brukade alltid somna nästan direkt när jag gick och lade mig. Jag låg vaken i några timmar men sedan måste jag ha somnat. Blaise väckte mig väldigt hårdhänt nästa morgon, men det var jag van vid. Vi klädde på oss och gick sedan ut. Tjejerna satt redan i fåtöljerna och väntade på oss. Vi började gå mot Stora Salen för att äta frukost. Jag tog Hermiones hand och hon log mot mig. Alla förstaårseleverna i Slytherin stirrade på oss, som vanligt. Precis när vi skulle sätta oss kom Dumbledore och ville prata med Hermione.

HERMIONE:
Dumbledore sa åt mig att följa med honom. Vi gick till hans kontor och han sa åt mig att sätta mig. Jag satte mig och han satte sig mittemot bakom skrivbordet. Han såg så allvarlig ut att jag blev rädd. Vad hade jag nu gjort? Nån kunde väl inte ha hört oss när vi pratade om Potter.
- Det har hänt något förskräckligt! sa han allvarligt.
- Vadå? undrade jag skrämt.
- Jag vet inte hur jag ska säga det, men dina föräldrar ligger på Sankt Mungos efter att ha blivit torterade av Crusiatusförbannelsen.
- Vem gjorde det? frågade jag med gråten i halsen.
- Weasley! Arthur Weasley! sa han.
Jag stirrade tomt framför mig och kände tårarna rinna nerför mina kinder.
- Tack för att ni sa det till mig, sir! sa jag tomt.
- Ingen orsak, ska ni gå till dina vänner eller ska ni gå direkt till sällskapsrummet? undrade Dumbledore.
- Jag går till de andra, sa jag.
- Förresten miss Granger, ni behöver inte gå på några lektioner idag! Dina vänner behöver inte heller gå på några lektioner om de inte vill! sa han vänligt.
- Tack sir! sa jag.
Jag gick ut och började röra mig mot Stora Salen. Jag gick med hasande steg eftersom jag inte orkade lyfta på fötterna. När jag kom in i Stora Salen såg jag att Draco, Pansy och Blaise väntade på mig. När Draco såg mig sprang han till mig och kramade mig. Jag orkade knappt lyfta på armarna heller. Draco märkte att jag inte var så glad.
- Vad är det? frågade han.
- Ingenting, svarade jag tomt.
- Jo jag ser ju att det är något! sa han.
Tårarna började rinna igen och jag sjönk ihop i en hög på golvet. Alla i Slytherin kom framrusandes för att se vad som hade hänt. De andra hemmen kom också förutom Gryffindor.
- Det har hänt något förskräckligt...


Så det var ju lite mer iaf. hoppas det vart bra kommer nog inte skriva imorrn ska stå på marknad igen!!!

Ja bra!