Hp, lärare och elev (prs)

Snape var inte riktigt beredd men besvarade ändå kyssen och slöt ögonen

Julia log till och lutade sig tillbaka.
" Det där kanske kan göra din dag lite bättre" sa hon.

Snape höll tillbaka ett skratt och sa.
- Det gör verkligen min dag bättre.

Julia log till mot honom och rörde till hans hand.

Snape la sin ena hand mot hennes kind och såg på henne men en värme i hans ögon som han inte visade någon annan.

" Jag har gått och haft en dålig känsla som att det kommer hända något hemskt snart" sa Julia.

Snape visste att den dåliga saken var han som skulle döda Albus och det värsta var att han inte kunde säga något.
- Det är säkert inget, det är nog bara en helt normal känsla i dessa tider vi går mot.

" Men tänk om något dåligt faktiskt kommer hända" sa Julia och såg på Snape.
" Jag har redan förlorat mina riktigt föräldrar till dem där avskyvärda dödsätarna jag vill inte förlora fler till dem" sa hon.

Snape drog henne intill sig och sa lågt.
- Såja Julia, det är okej att vara rädd, det är inte en svaghet att vara rädd.
Det är snarare en styrka och rädslan för att förlora
någon eller några kan göra än ännu starkare.

Julia gömde huvudet hos Snape.