Privat mellan Masato och Cipriano

Barbossa såg henne och sa.
- miss...det börjar bli dags för middag så jag råddr dig att följa med i hytten

"Jag klarar mig." sade Nora enkelt och vände huvudet åt sidan. Ville inte ens se konturerna av kaptenen.

Barbossa såg på henne och sa.
-inte undrar på att man kallar kvinnor för det svagare könet.
Kom igen.
Vi kan inte se dig död.
Vem skulle gilla det?

"En av dina män sa att jag inte skulle klara mig levande ur det här. Om jag är vid liv verkar inte vara något ni väljer att oroa er över." sade hon enkelt och vände blicken till honom.

Barbossa såg på henne och sa.
- Du missförstod honom.unga fröken
Men du kanske vill äta naken här ute med besättningen i stället.

Hon blängde på honom en stund.
"Nåväl, vart är er hytt?" frågade hon en aning bittert och la armarna i kors över brösten.

Barbossa såg på henne och sa.
- Följ med mig fröken.

Han vände sig om och gick några steg och öppnade dörren till sin hytt och sa.
-Varsågod fröken

Hon gick efter honom och stannade när han öppnade en dörr. Hon tvekade i några sekunder innan hon gick in. Hon såg sig omkring och slängde håret över axeln.

Några män höll på att duka upp och Barbossa nickade åt dem oxh de försvann då de var klara och apan hoppade ner på Barbossas axel och såg med huvudet på sned på henne

Nora såg äcklat på apan innan hon vände blicken till kaptenen. Hon fuktade sina läppar och gick runt i hytten innan hon ställde sig vid fönstret och tittade ut.