[PRS] Cipriano & Cawith

"Visst, varför inte?", svarade han och tog emot mackan hon gav till honom. Han tog en tugga och kände smaken sprida sig i munnen.

Mal log nöjt och gick ut från båthuset. Hon drog upp sin luva och började bestämt gå mot stationen, hon hade inte tillräckligt med pengar för två biljetter, inte ens för en så hon skulle bli tvungen att prata till sig biljetterna.
"Vi tar första tåg som åker österut." sade hon och såg på honom.

"Det blir bra, antar jag", svarade han och följde efter henne ut med hastiga steg för att komma ikapp. Efter några minuters vandring var de framme vid stationen. Runt omkring dem skyndade sig stressade människor från en perrong till en annan och han kollade fascinerat sig omkring. Han hade aldrig varit på en tågstation tidigare.
"Dags för dig att göra ditt lilla magitrick", flinade han och kollade menande mot biljettluckan lite längre bort.

Mal nickade lite och bad en tyst bön innan hon gick till biljettluckan. Det var en kille som inte såg ut att vara mycket äldre än henne så hon tog ner luvan och slängde lätt med håret innan hon sött log.
"Hej, jag vill ha två biljetter till första tåget som åker österut. Typ Texas eller Kansas kanske, tack!" sade hon och fokuserade på orden och på killen.

Damon granskade tjejen när hon utförde hennes ordcharm. Killen vid biljettluckan såg först förvirrad ut, men gav sedan henne två biljetter.

Mal tog snabbt biljetterna och skyndade sig därifrån, innan killen hunnit ångra sig. Hon tog på sig luvan igen och satte sig på en bänk. Hon tog några djupa andetag och lugnade ner sig, hon blev alltid oerhört nervös när hon gjorde sånt.

Damon satte sig ned bredvid tjejen och läste på biljetterna som tydligen skulle ta dem till Texas.
"När går tåget?", frågade han sedan, då hennes tumme täckte tiden.

Mal tog bort sin tumme och kollade på klockan.
"Fem minuter så kommer det in." sade hon och svalde hårt. Hon såg sig omkring nästan hela tiden efter vakter, det kändes inte alls bra.

"Då borde vi börja gå", mumlade han och kollade sig omkring. Allt var lugnt, men han såg hur killen i biljettluckan började förstå vad han hade gjort.
"VAKTER!" Damon ryckte till av hans röst och tog tag i tjejens hand och drog iväg henne till perrongen.

Malvina svor till och skyndade sig efter honom. Hon gav honom sin väska och tog av sig sin tjocktröja. Hon hade på sig ett linne under som fick duga. Hon satte upp sitt hår i en slarvig bulle och tog väskan igen. Hon tryckte ner tröjan i sin väska och la armarna om killens nacke. De såg ut som ett vanligt par, inga man riktigt la märke till så vakterna gick raskt förbi dom utan att ens titta två gånger.