PRS Kaninis & Adora

Maugrim gav order till vargarna att söka igenom bävrarnas hem. När de inte hittade någonting sprang vargarna två och två mot olika håll för att spåra upp rymlingarna. När drottningen och Ginarrbrik var upptagna med annat, hoppade Nate av släden och skyndade iväg.

--

Efter att ha fått av Cosmo utrustningen, ryktat honom och belönat honom med en morot, stängde Izzy boxdörren och lämnade stallet för att vänta på Colin. Hon kikade upp mot himlen och slöt ögonen för att önska någonting när hon såg en stjärna falla.

Esme såg vargarna och satt tyst för att inte dom skulle hitta henne. Hon var orolig för nate.

Colin kom ut efter ett tag och log till mot sin syster.

Nate klättrade upp i närmsta träd. Han tänkte vänta där tills drottningen och Ginarrbrik gett sig av. Dvärgen spanade omkring: antagligen hade de lagt märke till att han var borta och trodde säkert att han inte hunnit långt. Det hade han ju i och för sig inte, men de skulle inte lägga märke till honom i trädet.

--

Isabelle låste upp dörren och tände lamporna för att få lite ljus i huset. Hennes mage kurrade till vilket med andra ord betydde att den krävde kvällsmål. Eftersom klockan bara var halv nio var det inte försent för att laga fruktsallad. En kvart senare tog hon fram en skål och satte sig sedan ner vis bordet för att äta. "Du måste be Archer om ursäkt imorgon för att du slog honom," sa hon och riktade blicken till Colin.

Esme såg vargarna stå under trädet och hon suckade till. Kunde dom inte ge sig av så dom kunde fortsätta till Aslan. Efter en stund gav sig vargarna iväg.

Colin satte sig ner bara och tog fruktsallad.
" han får också be om ursäkt" muttrade han.

När en av vargarna tittade upp mot trädet höll Nate andan. Nu var det kört, tänkte han. Antingen såg vargen honom inte eller så låtsades han inte om det han sett, för han galopperade iväg tillsammans med resten av flocken. När Nate var säker på att de var borta klättrade han ner igen. Förhoppningsvis hade Esme hunnit långt redan tillsammans med bävrarna, annars var de minsann illa ute.

--

"Varför då? Han knuffade säkert till dig för att du började bråka." Isabelle fäste blicken på honom. Hon visste fortfarande inte vad hon skulle tro på. Hade Archer verkligen sagt att hon var snygg och trevlig? Han var väl ändå medveten om att han var fem år äldre, hon skulle inte kunna sällskapa med någon som var såpass mycket äldre än henne själv: åtminstone inte nu när hon bara var sexton.

Vargarna gav sig iväg och esme hoppade ner efter ett tag. Hon kände hjärtat slå hårt i bröstet. Hon var rädd så att man såg det på hela henne. Hon började gå igen.

" han verkade ju bara se dig som något jävla objekt" muttrade Colin och kollade på sin syster.

Nate förde ner handen till sin sko och tog fram sin kniv som han förvarade där. Vaksamt svepte han blicken omkring sig. Vart skulle han nu ta vägen? Han hade svikit drottningen och fick hon tag på honom skulle han bli förvandlad till en staty. Han hade ingen aning om hur han skulle ta sig till Aslans läger, eller om hans ens skulle våga försöka. De skulle knappast se på honom med blida ögon.

--

"Du kan inte skydda mig från allting, kära broder." Isabelle sträckte ut sin hand mot hans och kramade lätt om den. "Jag kan ta hand om mig själv och jag ser endast Archer som en vän." Hon log mot honom.

Esme stannade efter ett tag för att kolla sig omkring. Hon visste vart dom var på väg och log till för sig själv, det enda som oroade henne nu var att något skulle hända med Nate.


" Jag vet men jag försöker skydda dig mot det jag kan skydda dig ifrån" sa Colin och kramade om hennes hand. Han ville bara få kyssa henne men det var fel.

Varje litet ljud fick Nate att reagera. För första gången i sitt liv kände han sig rädd. En tår rann nerför hans kind men han torkade hastigt bort den. Han ville inte böla som om han vore en fegis. Långt borta vid horisonten tyckte han sig skymta mindre snö. Kunde det vara ett tecken på att den eviga vintern var över och den efterlängtade våren anlänt?

--

"Jag uppskattar det, det gör jag verkligen." Isabelle tog den sista tuggan av det hon hade kvar i skålen innan hon reste sig upp.
"Men du kan ändå inte gå omkring och slå folk. Archer har inte i praktiken gjort någonting fel."

Esme och bävrarna slog läger efter ett tag då det började bli kväll. Hon stod utanför och kollade in i skogen medans bävrarna fixade med maten. Snälla låt inget ha hänt med Nate tänkte hon för sig själv.

Colin nickade och kollade på sin syster med ett leende.