PRS mellan Ivy Lovegood och Piggelinisen

Jag knuffade henne och gick före.
"Ska vi slå vad?" frågade jag och grävde i fickan efter pengar.

"Äh, näe, jag har inga pengar," sa jag avfärdande och fortsatte upp för trapporna.

"Jaha." så jag bittert och sprang för upp för trapporna.
Rummet vi gick in i var runt och luktade te. Jag och Citryn satte oss i två fåtöljer som var placerade bredvid ett runt bord med en besynnerlig kula på. Jag studerade rummet, det var massor av kartor av klot, som antagligen skulle föreställa solsystemet. En djup stämma bröt min koncentration, det var läraren.
"Välkommna! Jag ska lära er att se in i framtiden, det finns olika sätt, men idag ska vi spå i dessa spåkulor! Kan någon annan nämna ett sätt?" frågade hon.
En tjej med fluffigt, rött hår räckte upp handen.
"Ja, miss Lunts!" svarade hon.
"I-i te." så hon försiktigt.
Hon nickade och fortsatte att prata: "Bra, 1 poäng till Griffindor! Så nu ska ni se in i era kulor och säga till om ni ser något!" avslutade hon.
Jag flinade mot Citryn.
"Jag hade rätt." sa jag hånfullt.

"Visst," flinade jag.
Egentligen brydde jag mig inte. Istället för att argumentera emot henne tog jag upp min kula och stirrade in i den.
"Åh! Jag ser morgondagen! Där är du och jag, och du är lika bitchig som vanligt!" sa jag sarkastiskt.

"Ditt..." börjar jag och knuffar henne hårt i sidan.
Men professor Trewlavny kommer fram med en orolig blick på mig men när hon börjar babblar låter hon snarare arg, vilket roar den mest ohumoristika mannen/kvinnan i mänskligheten.
"Jag har inte en aning om vad de lärde dig på den där..." hon stannar för att dra efter ändan men fortsätter äcklat "D-durmstrang, men det är inte tillåtet att knuffas här på Hogwarts! Förstått?!", frågar hon med ett ilsket uttryck på sina läppar. Jag skakar roat på huvudet och lägger mina ben på bordet och säger: " Och? Om du hade tänkt dig att jag skulle rätta mig efter reglerna så har du fel." Jag ler hånfullt och bara för att se ännu mer förskräckelse så välter jag kulan som faller på golvet, mitt i prick.
Läraren utstöter något ljud? Ett vrål? Alla brister ut i gapskratt, själv ler jag bara.

Jag kan inte låta bli att skratta med de andra och le mot Melinda. Hon kanske inte är så dum ändå?
Min kula får stå kvar på bordet, men resten av lektionen bryr jag mig inte om att så mycket som titta på den.

När lektionen är slut så får Trewlavny mig att stanna med orden: "Melinda, jag vill prata med dig nu!"
Jag stannade för att få veta vad det var, jag var trots allt lika nyfiken som barn i min ålder normalt är.
"Visst.", hade jag svarat och ryckt på axlarna.
" Du, du...", hon såg olyckligt på mig, men jag struntade i att se medlidande och fingrade på en hårslinga av min i stället då hon plötsligt fortsatte, till min förvåning "Du har en väldigt mörk framtid, unga dam. Äkta dig för mörkret som snart bryter ut, lita inte på någon! Om du inte lyssnar nu, så, så...", ännu en paus innan hon fortsatte " Står döden dig nära." avslutade hon.
Det skrämde mig, jag fick påminna mig om att hon bara var en gammal, sinnessjuk kärring. Jag sprang ut, det kände så hotat att gå när de stora, små och medel- stora tavlorna. Då och då fick jag fräsa åt de att hålla käft. Varför skrämde det mig, egentligen? Svaret kom lika snabbt som frågan dykt upp i mitt huvud: det där var inte som vanligt, det där lät... Äkta.

Efter lektionen var jag nästan framme vid uppehållsrummet när jag märkte att Melinda inte var med. Jag brydde mig inte om att vänta på henne utan gick in och hämtade mina böcker till trolldryckskonsten.

"Så, vem är du?" sa Snape hatiskt.
"Citryn Amery," sa jag och såg lika irriterat på honom.
"Och du är?"
"Slytherin."
Han släppte in mig i klassrummet och sa högt:
"Tio poäng till Slytherin för... sen ankomst."
Gryffindorarna protesterade högljutt och direkt, men Snape bara viftade bort dom.
Jag satte mig på en bänk och började. Melinda hade fortfarande inte kommit.

Jag kom ihåg att vi har trolldryckskonst nu, skit också! Om ryktena var sanna så accepterade han inte sen ankomst.
"Ahh!" skrek jag av irritation innan jag började jogga ner för trapporna. När jag kom ner till fängelsehålorna stormade jag in i salen när professor Snape så irriterat: "Ytterligare 10 poängs avdrag för Slytherin!"
Vissa suckade irriterat, andra flinade, bland de pojken-som-överlevde, Harry Potter.
"Problem?" frågade jag surt, men och hans vänner gapskrattade bara då.
"10 poängs avdrag för Griffindor!" sa Snape skarpt, men log han inte lite?
Jag satte mig bredvid Draco och Snape började lära ut om hur man gör drakonmedicin.

När min trolldryck blev näst intill perfekt fick slytherin tjugo poäng till, och på väg till stora salen hade slytherins timglas blivit fyllt mer än gryffindors och hufflepuffs tillsammans.