Decided Destiny [PRIVAT J_J & Helena Raven]

Ergon stod med ryggen emot väggen bredvid hans dörr och lekte med sin kniv och suckar ytst, han ville tillbkaa i sin ensamhet igen nu.

Zuko gick ut ur sitt rum och gav Eragorn brevet
" Du kan ge prinsesan det här " sa Zuko och log.

Eragon tog meot det efter algt knivne på plats
-Det ska jag försöak få ett leende på den uttråakde prinessan från Värstra kustriket.
sa hn, man märkte att Eragno va nära vän med den familjen. Han gick snart ut till hästen och hoppar midiigt upp och red hempt

Zuko log
" Snälla klaga inte över min stavning " mummlade han bedjande och gick sedan på lektion.

Gabbi fick brevet och log till åt det honl äste, hon märekt han hade svvårt med stavnignen hon brydde sig inte, hon tyckte det va gullig brara

Zuko tränade i fäktning med sin far
" Du kommer bli en bra kung " sa Hans far
" Kung känns bara som för mycket ansvar " sa Zuko ärligt.
" Det kan kännas så men när du är van så är det ingentiing för dig " sa Zukos far.

Gabbi lgo och ala det i en bok och gick tyst ner för att ha åter en lektion fast nu i regler och satt sig ner på sotlen ocb en man kom in och de börajde lektionenen

Iris hånlog och drog upp kappan hon vikade till sig hennes grupp
" Nu blir kungariktet vår " sa Iris och smög in i slottet hon skulle ta reda på vart hennes pappa befann sig och mörda honom. Hon hade sett hennes mot rida mot väster så hon tog chansen. Hon ville hellst undvika sin mor då hon kände på sig att hennes mor hatade henne.

Gabbi härjade runt i byn med Eragon i hälarna och va igång bara för hon va uttråkad då va hon jobbig neligt Eragon. Hon va på markanden bara.

hennes far satt på möte med soldater men gick att avbryta då han visste de vätnade gäster

Iris log och hög sin far i ryggen på den sidan hjärtat var hon och drog ut svärdet
" förlåt far " sa Iris kallt och lät hennes far falla ner till golvet död.
" Här är din bror ershöghet " sa en bandit som drog fram Zuko
" lås in honom i fägelset men vänta " sa Iris hon hög sin bror i magen med en dolk hon ville att han skulle dö sakta. Zuko höll för magen där han satt i fängele hålan. Han torkade tårarna hans syster var med banditerna rykterna var sanna. Hans far var död och han själv ja han blödde.