~Prs Med Remus Granger~

Jag sitter kvar halva natten och gör mina läxor.
När jag är klar tar jag på mig pyjamasen och hoppar i säng.

Jennifer ligger på marken, blodig i ansiktet och ett stort sår i midjan. Jag kastar mig över henne med tårfyllda ögon."Jenn!!" Skriker jag panikslaget. Jennifer slår upp sina ögonlock och stirrar på mig."Monster.." Stammar hon och pekar nånstans bakom mig. Jag vänder mig om. En vargliknande varelse kommer imot mig med blodiga käftar.

På morgonen så ser vi Marodörerna på vägen. James och Sirius flinar och Remus gör ett ansträngt leende, Peter går bakom och ler smått också.
"Tjeenna", sa Sirius utdraget.
"Tjena", hälsar Alicia tillbaka. Remus ursäktar sig och går till bibblan.

"Jag följer med!" Säger Jenn hastigt och dom går iväg.
"Här!" Säger Sirius och gör en plats åt mig.
Först flinar jag men sen sätter jag mig ner.
"Vad var det för hastigt ärende Remus skulle göra?" Säger jag och ler.

Jag kommer upp bredvid Remus.
"Vad är det?" frågar jag oroligt. Han bara skakar på huvudet och drar fram ett pergament och börjat skriva ner något. Jag försöker läsa men han skymmer allt. sedan ger han mig en lapp där det stod...

"Vet inte..." Säger James men det är tydligt att dom vet.
"Vad???" Frågar jag igen. Sirius börjar skratta."Han..." Börjar han men skrattet tar över honom.
"Ska fråga chans på Jennifer!!!" Fyller James i och börjar skratta han med."Åh...." Mer hinner jag inte säga förens jag också brister ut i skratt.

Jag stirrar på lappen. visst det stod mycket och förklarade VARFÖR men det var dem sista orden som gjorde att mitt hjärta slog bubblet så fort.
Får jag chans på dig? stod det med en söt och bra handstil. Jag kollar upp.

Jag kollar åt alla håll. Proffesor McGonagall är på väg hit. Jag förvandlar mig snabbt till Lily och hoppas innerligt att Lily inte skulle dyka upp.

En stund senare går jag och Remus hand i han in i stora salen. Jag spejar efter Alicia men Rems drar mig mot Gryffindor-bordet. Där satt resten av Marodörerna samt Alicia.

Jag kunde inte låta bli att skratta lite åt Remus och Jenns händer.

Jag drar snabbt bort handen och frågar Vad? Så snabbt jag kan. Men sorligt nog brister de bara ut i ett skratt