Gustav den första Vasa's historia (PRS)

Hon nickar, "mm.." Mumlar hon och tittar bort, med en lätt suck sätter hon sig ner på stolen igen,

Gustav ger henne en granskande blick när hon ser bort. Han kan inte riktigt få grepp om henne. Hon tycks bara fortsätta förvåna honom.

Hon tittar på honom igen, "jag är inte den drottning du hade väntat dig eller hur", hon suckar tungt och tittar på honom med en sorgsen blick, "även om jag är uppvuxen till att vara drottningen en dag så...känner jag mig ändå inte helt redo…"

Gustav rycker till när Katarina tycks ha läst hans tankar. Men han samlar sig snabbt och lägger på en värdig min.
"Nejdå", försäkrar han henne. "Jag tror du kommer bli en bra drottning. Men jag kan förstå om du inte känner dig redo"

"Jag ser på dig att ni tycker att jag inte är en bra drottning.." Hon suckar tugnt, "men det är för att ni har ju varit kung i flera år.."

"Du är inte drottning än", kunde han inte låta bli att påpeka. "Och jag är säker på att du kommer bli en bra drottning, om du bara slutar fåna dig"

Hon tittar upp mot honom med ett varmt leende, "säkert"?

"Säkert", säger han bestämt, även om han inom sig är lite tveksam. "Du har den rätta utbildningen för det, det gäller bara att du kommer ihåg vad du lärt dig"

Hon nickar, "jag vet..men det är så mycket som är nytt.."

Gustav nickade förstående. "Du kommer in i det snart", sa han. "Ät något nu". Han nickade mot faten med mat som stod framför dem.