Celestina Skrewts första år på Hogwarts

Ja, vad kul!!!!!!!!!!!!!!

Nu kommer kapitel sex. Hoppas ni gillar det!

Kapitel 6

"Miss Skrewt och miss Quafflepuncher!" McGonagalls röst lät arg och hennes små, annars så vänliga, gröna ögon sköt (nästan) blixtar mot oss. "Vad gör ni i den förbjudna korridoren?"
Cassy rodnade kraftigt.
"Ehh..." började hon, men avbröt sig genast och kollade på mig.
"Jo...v-vi såg en kvinna som gick runt i den här korridoren." sa jag nervöst.
"Ja!" sa Cassy ivrigt. "Och så ville vi se vad hon höll på med..."
"...för vi tyckte att hon verkade skum." fortsatte jag. "Och vi tror att hon gick in här."
"Jaså..." sa McGonagall fundersamt och lugnade ner sig lite.
"Om det inte finns några andra lönndörrar här, förstås", la jag hastigt till och flinade lite.
"Jaha... Hmm. Hur såg den där kvinnan ut?" sa McGonagall.
"Eh, rätt så lång och smal." sa Cassy.
"Och så hade hon kort brunt hår och en mörkgrön mantel." sa jag.
"Jaså, det påminner ju lite om Valentina", sa McGonagall.
"Va?" sa Cassy.
"Vem är Valentina?"
"Professor Vablatsky. Har ni inte haft henne än? Hon är lärare i Försvar mot svartkonster."
"Nej vi har inte haft henne än", sa Cassy.
"Det kanske är hon!" föreslog jag.
"Nej, det tror jag då inte, miss Skrewt."

Tre dagar senare satt jag i en av fotöljerna i Sällskapsrummet och läste en halvtråkig bok. Eller jag läste den direkt inte. Jag bara höll den framför ansiktet och tittade inte ens på bokstäverna.
Jag tänkte på dagarna som hade gått. Den första dagen hade varit rolig och spännande. Den andra dagen hade varit hemsk och underbar på samma gång.
Jag, Cassy och Oscar hade gått till trollkonsthistorian. Jag och Oscar satte oss vid ett av borden och förmodade att Cassy skulle sätta sig bredvid oss. Men istället gjorde hon något oväntat. Hon gick iväg till Davids, Claras och Fionas bord och satte sig vid dem.
Jag stirrade på henne och undrade varför hon i hela fridens namn satte sig vid dem.
Hela lektionen satt hon och fnissade med Clara och Fiona. Och hon kastade hela tiden kärleksfulla och längtande blickar mot David som log sitt vanliga bländande leende mot henne.
När lektionen var slut gick jag och Oscar fram till Cassy och slytherinarna.
"Kom nu Cassy!" sa jag.
Hon bara blängde på mig, som att jag hade bett henne äta bajs.
Sedan vände hon sig om och gick fnissandes iväg tillsammans med David, Clara och Fiona.
"När lärde hon känna dem?" frågade jag Oscar.
"Kanske när du och jag spelade trollkarlsshack och jag frågade dig var Cassy var och du sa att hon var på sitt rum." sa han och höjde ena ögonbrynet på ett väldigt knasigt sätt som bara han kan. Jag kunde inte låta bli att skratta.
"Vad skrattar du åt?" frågade Oscar på-låtsas-argt. "Var mitt förslag inte logiskt eller?"
"Jo, det var nog så som du sa."
"Så vad skrattade du åt?"
"Äh, inget." sa jag och började gå mot Sällskapsrummet.

När vi kom upp till Sällskapsrummet upptäckte vi att ingen var där.
"De är nog på lunch." sa jag till Oscar.
"Jaa", svarade han. "Så är det nog."
"Ska vi gå ner då?" frågade jag. "För att äta alltså."
"Ja", sa han.
Vi började gå mot Den Tjocka Damen. Men innan jag han kliva ut tog Oscar tag i min hand och stoppade mig.
"Celestina..." sa han. (Det var första gången jag hörde honom använda mitt riktiga namn.)
"Ja?" Mitt hjärta började banka hårt i bröstet på mig.
"Eh..." Han kliade sig i nacken och tittade ner på sina fötter.
"Vad är det Oscar?" frågade jag. Jag ville verkligen veta vad det var han ville säga. Jag hade faktiskt en liten aning...
"Öh..." Oscar blev knallröd i ansiktet. "Det var inget."
"Jo, vad är det?"
Äntligen så vågade han kolla upp på mig. Vi kollade länge in i varandras ögon. Det kändes magiskt.
Plötsligt, utan att veta vad jag gjorde så kysste jag honom på munnen!
Jag trodde att han skulle putta bort mig och säga "Vad håller du på med?". Men det gjorde han inte. Han besvarade kyssen och la sina armar om min rygg.

Jag vet inte hur länge vi stod där, men efter en lång stund slutade jag att kyssa Oscar.
"Eh..." sa Oscar och började med sitt nackkliande igen. "Ska vi gå ner och äta lunch?"
"Det gör vi." sa jag.
Vi klättrade ut genom tjocka damen och gick tillsammans ner till Stora salen, hand i hand.
Den dagen hade varit bra för att jag och Oscar...jaa.
Och dålig för att Cassy svek oss.

Den tredje dagen hände inget särskilt. Jag hängde med Oscar.
Jo, en sak hände. Vi hade Försvar mot svartkonster. Professor Vablatsky var verkligen skum. Hon pratade på typ rysk brytning. Och hon sa att allt jag gjorde var fel, men hon favoriserade Oscar.

Jag reste mig upp från fotöljen och sa godnatt till Oscar.
Jag gick upp till flickornas sovsal och borstade tänderna och satte på mig mitt nattlinne innan jag kastade mig på sängen och föll in i djup sömn.
_________________
Ge mig "two stars and one wish". (Stars=det som jag gjorde bra. Wish=någonting jag kan göra bättre)

Braaaa

Stars u skrev tydligt, det var totalt AWSOME!!!!
Wish: mer gulligt med C+O♥♥♥

Taaack!!
Tack igen!
Jag ska verkligen försöka skriva mer gulligt om dem!!

Stars: Du delade upp kapitlet i lagom långa stycken och det var ett av dom bästa kapitlen hittills!
Wish: Kommer inte på något... Men kanske att du ska komma ihåg att skriva elevhems namnen med stor bokstav.

vill också bli taggad!

Jag har kapitel 7 klart! Vill nån ha det?

Jag vill ha det!

Jaa jag

Jag med!