A normal day for a Mutant

" Okej vi delar på oss så hittar vi honom snabbare " sa Mizuki och gick efter Anna. Hon tyckte att den som passade bäst som mentor för henne var en annan blixtyp.

Anna började att leta omkring, Men av någon anledning så kopierade hon inte sig. Anna gick åt ett håll för att leta men hittade inte på den andra blixt typen.
"det här går ju bra Anna väldigt bra" tänkte Anna med en suck.
Men plötsligt fick hon ont i huvudet igen, Hennes kopior var igång igen, så Anna blev tvungen att hålla för huvudet.
"tyst tyst tyst" sa hon lågt till sig själv.

Mizuki gick och letade hon suckade hur svårt kunde det vara att hitta en blixttyp här som inte var hon. Hon började tänka på vilka han möjligen skulle kunna dela rum med och vart rummet låg någonstans.

Anna lutade sig mot väggen & satte sig ner på golvet. Hon fortsatte att hålla för huvudet.
"låt mig vara" sa Anna lågt till sig själv. Hennes kopior verkade inte vilja vara tysta.

Bobby kom ut ur sitt rum han såg Anna och gick fram till henne hon måste gå komma till professorn nu
" kom professorn kan hjälpa dig " sa Bobby och sträkte ut sin hand mot henne.

Anna såg förvånat mot Bobby men tog tag i Bobby's hand & kom upp på fötter. Dok så höll hon fortfarande för huvudet med sin andra hand & Kopiorna höll fortfarande på att ge henne en huvudvärk.

Bobby hjälpte henne till professorn han knackade på hans kontor.

Mizuki var vilse hon hade på något sätt kommit ner till tränings rummen
" Hur kom jag ner hit ?" Frågade hon sig själv.

Anna sa ingenting utan stod helt tyst. Hon såg mot Bobby sedan ner mot marken.
Hon ville säga tack för hjälpen men vågade inte då hon kände sig alldeles för blyg.
Kopiorna hade börjat att lugna ner sig lite men var fortfarande dryga.

Em välbekant man öppnade dörren
" det gamla vanliga professorn " sa Bobby
" kopior som försöker ta över har man ju varit med om förut " sa professorn
" Ja " sa Bobby. Det var ju kan man säga vardagen för honom ibland.

Anna såg mot professorn. Hon kände sig nervös över att få träffa honom.
Hon ville säga att allting var okej & att hon mådde bra. Men hon ville inte ljuga för professorn.