TEENS IN THE WILD (Öppet roll 10 rollare)

Jag hör en dov duns bredvid mig och tittar dit. En tjej har satt sig bredvid mig. Det är Melisa. Jag ser förvånat på henne.
"Hej, är det okej att jag sitter här? Det är fullt överallt" säger hon tyst.
Jag ler svagt
"Hej.."

Efter ett par timmar hör jag en röst i planet.
"Nu är vi snart framme i Amazonas. Vi beräknas landa om en halvtimme"

Men efter någon minut börjar planet förlora höjd. Jag hör ännu en röst eka genom planet.
"Planet håller på att störta. Var vänlig skynda och ta på er säkerhetsutrustningen under sätet"
Jag inser vad som hhänder och spärrar upp mina ögon.
Vi kommer störta. Kanske dö.

Summer:
Jag skriker högt men samlar mig.
"Okej få ingen panik fa inte panik."
Mumlar jag för mig själv och springer och sätter mig på en random plats i planet och spänner fast mig.

Jag knäpper loss mig och reser mig upp. Det kanske kommer en stor klump metall som vill mosa mig. Då vill jag gärna kunna röra mig. Jag... Kan också dö lättare, men kan flytta på mig.

Kim:
Jag är inte direkt typen som brukar prata så mycket men när jag hör rösten så skjuts jag direkt upp ur mitt säte. Jag spärrar upp ögonen vettskrämt men försöker att låta mer arg än rädd.
"Det här var inte vad jag kom hit för"! Ryter jag men sen ramlar jag ner i mitt säte igen av den kommande smällen.
Jag tar genast på mig flytvästen och andningsmasken (vad den nu heter :p) och griper sedan tag i min kikare som jag håller hårt mot bröstet. Dör jag så dör den med mig.
Ska mitt liv sluta i en jävla flygkrasch så ska jag ändå dö på mitt eget sätt.

Jag står och försöker hålla balansen, vilket går rätt bra. Tills jag slår i huvudet och raglar bakåt, mot en död kropp. Trevligt...

Kim:
Såhär kan jag inte bara sitta! Jag kan inte bara kura ihop mig och vänta på döden. Nej!
Jag reser mig snabbt och snubblar framåt i gången - och det var tur för rätt som det är så kommer ännu en smäll och delar av taket rasar ner på sätena på exakt den raden jag satt på. Det var tur för jag skulle dött utan tvekan då. På ett mycket smärtsamt sätt.

Jag tar tag i ett säte, häver mig upp och stapplar framåt. Jag tittar ut genom ett fönster. Det verkar som vi är nära marken. Det hörs ett krasch. Och vi har landat! Jag kollar runt i flygplanet och tar mig sedan ut och klättrar upp i ett högt träd.