Voldie lär sig sjunga opera

Taaack♥♥ (kan aldrig sluta tacka er för att ni ger så fina kommentarer...) ♥

Den sätter sig på hjärnan...xD

Haha, tack ♥ SMÄLT INTE!

Kul att du gillar det! (Tolkar jag det rätt??) kommer mer nu!

Haha, jag fick idén av det när jag var i Frankrike. Då köpte jag sådant tuggummi!

(Verkar som det blev roligt fast jag har min förbaskade idétorka...!) ♥

Tack ♥ Ja, eller organist! Du satte igång en idé i min hjärna nu...!!



Kapitel 10: Mötet med Nina Stemme

När Voldie steg av flygplanet hade han gjort slut på hela tuggummipaketet, och det var ett väldigt stort tuggummipaket.
Flera personer gloddes fortfarande konstigt på Voldie, som inte alls hade något problem med det. När han tänkte efter var det nog inte den lilla ramsan som lockade till sig åhörare. Det var nog hans vackra, resliga gestalt som tornade upp sig över de andra.
Nåja, han var lika lång som de andra, men med en lite udda klädsel. När de andra passagerarna hade släta kostymer, bar Voldie en regnbågsfärgad trollkarlsklädsel.

På flygplatsen Arlanda mötte han många människor, alla lika tråkiga, med svarta ordentliga kläder. Voldie kunde inte förstå varför inga hade färgglada kläder.

Voldie hejdades plötsligt av en kvinna i 40-årsåldern.
- Ursäkta mig! Är det möjligtvis du som är Voldie?
- Ja, svarade Voldie förbluffat.
Hur kunde den här kvinnan känna igen Voldie?
- Åh, vad bra! Det är jag som är Nina Stemme.
Jaså, detta var alltså den världskända sopranen, som Voldie pratat i telefon med.
- Hur visste du att jag var Voldie?
- Jo, när vi pratade i telefon verkade du vara en udda person, och nu när jag såg dig tänkte jag att det måste vara du.
Hon gjorde en gest mot Voldies klädsel.
- Åh, javisst.
- Ska jag visa dig din lägenhet?
- Gärna, sa Voldie glatt.

De tog bussen in till Stockholm. Det gick väldigt fort, tyckte Voldie. Vips, så var de framme!
Nina Semme ledde Voldie förbi operan, och in på en annan gata. Uppför en trappa och in igenom en dörr.
- Den är perfekt! utropade Voldie. Precis lagom!
- Vad bra! Kan vi träffas vid sceningången imorgon klockan 07:30? På operan?
- Det går så bra så!
- Då ses vi!
- Hejdå!
- Hejdå!

Nina Semme gick, och Voldie började studsa upp och ned av glädje. Han skulle bli en operasångare!


Förlåt för rörigt kapitel, i nästa kapitel börjar det hända saker! De här kapitulera jag skrivit hittills har varit "inledningen". Och tack igen för alla fina kommentarer ♥

Asbra!

Får hoppas att min församling inte anställer Voldie nu när en organist börjar arbeta i Linköping D:
Bra kapitel! :-D

Åhåhåh vad härligt och flummigt, det är alltid lika skönt och avslappnande att läsa ^^ längtar efter mer 8}

♥

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
Alltså, du är grym!

HAHAHA!

Du skriver jättebra!

Mer det är superduperultremegabra!!!!

Tack så JÄTTEMYCKET ♥

Tack!! (Men tänk om Voldie är en bra organist...xD)

Ja, man ser ju det framför sig ofta...xD TAACK ♥

Tack! Blir så glad att höra att du gillar det! ♥

♥ på dig med ♥

FEL! DU och ALLA andra LÄSARE är grymma! ♥♥♥♥♥ Löööv juu♥

Tack ♥

♥ Tack ♥



Kapitel 11: Så ska man äntligen börja sjunga!

Klockan 07:30 som planerat stod Voldie vid operans sceningång. Där stod redan Nina Stemme och väntade på honom.
- Godmorgon, Voldie!
- Tack, detsamma!
De gick in via sceningången, och Nina Semme ledde Voldie till en övningssal där Voldie skulle lära sig sjunga.
- Då kan du börja med att stå upp och håll upp armarna så högt och spänt du kan. Sänk armarna långsamt.
Voldie gjorde som hon sa, även om han inte fattade varför.
- Det gör att man får en hög bröstkorg, vilket är bra när man ska sjunga. Nu kan du skaka på kroppen och stå med benen lite isär. Var avslappnad i benen.
Voldie gjorde återigen som hon sa.
- Just precis sådär! utropade Nina Semme. Nu kan vi börja sjunga. Säg efter mig.
Hon satte sig vid ett piano och började spela.
- Härma mig. Rrooooo. Rrooooo.
- Rrooooo. Rrooooo.
- Hm, jag hör att du har en bra röst för att sjunga opera, men den behöver mjukas upp.
- Hur ska man mjuka upp den?
- Du måste öva, Voldie. Vi börjar att du sjunger lagom högt för en nybörjare. Sedan kommer jag öka svårighetsgraden, och volymen. Härma mig. Jaaaaaaaaa. Jaaaaaaaaa.
- Jaaaaaaaaa. Jaaaaaaaaa.
- Bra! Nu ska du glida mellan tonerna. Aaaaa. Aaaaa.
- Aaaaa. Aaaaa.
Voldie tyckte att hans röst lät hes om man jämför med Nina Semmes vackra stämma som ljöd högt i rummet. Fast, Nina Semme hade ju tränat.
- Nu, Voldie, ska vi testa om du är tenor, baryton eller bas. Sjung din högsta ton.
Voldie tog ett andetag och sjöng sedan en rätt så hög ton som skulle räknas som alt. Tonen bröts snabbt. Han behövde verkligen öva på det här.
- Bra, sa Nina Stemme. Sjung nu din lägsta ton.
Det gjorde Voldie med glädje. Det blev en väldigt låg ton, som till och med en bas skulle ha svårt att ta. Den bröts också snabbt, men han tog en ton i alla fall.
- Det var inte dåligt! Tonen bröts visserligen, men den var väldigt låg.
- Vad är jag då? Bas, baryton eller tenor?
- Jag tror faktiskt att du är alla de tre. Du kan sjunga otroligt höga toner för att vara en man, och låga toner har du inte heller några problem med. Du är unik.