Någon som vill rollspela?

Tiar var nöjd av resultatet av sina ord. Situationen hade varit exakt som hon hade hoppats. Det verkade som om hon verkligen hade vetat att Yana gömde sig där.
"God morgon" hälsade Tiar och började också se sig längs vägen. Hon såg att Yanas ögon låste fast på något, Tiar följde hennes blick och såg konturen. Det ända som gjorde Tiar säker på att det inte var ett träd var att hon inte hade sett konturens tidigare. Tiar funderade med att köra med samma knep, men bestämde sig för att göra det mer neutralt. Hon vinkade mot konturen, medan hon stod på rätt sida av Yana så hon skulle Tiar. Ifall det inte var Zitch hon hade vinkat åt så var det återligen ingen skada skedd, för ingen skulle ha sett henne. Så länge det inte var en fiende...

Zitch brydde sig inte om att vinka tillbaka, om hon ändå skulle dit, vad gjorde det för skillnad?
Hon kom fram till dem och stod tyst, väntade på att någon skulle tala. Hon var inte den att starta konversationer i sådanna här tillfällen.
Zitch studerade Tiar och Yana, dem hon skulle behöva sammarbeta med. Skulle hon klara det, även om hon brydde sig ville hon inte utsätta folk för onödig fara, och Zitch hade ett pris på huvudet nästan överallt.
Skulle någon som visste det se henne skulle dem kanske hamna i fara. Som sagt, hon bryr sig inte, men det vore slöseri med liv.

När de alla tre äntligen var samlade började nervositeten övergå till en slags förväntansfullhet. Yana visste att de skulle lyckas med sitt uppdrag, varför skulle de inte det? Kungen hade ju valt ut just dem av en anledning.

"Ska vi börja gå?" sa hon glatt och hoppade lite på stället. "Tiar, jag antar att du har en plan? Ska vi röra oss på vägarna eller i skogen?"

Tiar tittade först på Zitch, sedan på Yana. Hon hade en plan att börja med, men hon var inte helt säker på den.
"Till början rör vi oss på vägarna, vi kommer antagligen inte dra till oss någon större uppmärksamhet." Gruppen såg inte ovanlig eller misstänksam ut. Dem kunde lika gärna vara en liten grupp med vänner på väg mot något oskyldigt mål. Zitch kanske förstörde illusionen lite grann, enligt Tiar. Hon såg på något sätt misstänkt ut. Det kunde förstås ha med att göra med Tiars privata känslor emot Zitch.
"Vi lossas att vi är vänner om någon kommer, och vi borde ha en lögn om vart vi är på väg."

Zitch nickade godkännande, inte för att Tiar skulle brytt sig om hon skakat på huvudet istället.
Hon visste mycket väl att hon skulle dra uppmärksamhet till sig men de flesta skulle nog inte våga konfrontera henne.
Sedan började hon tänka efter vart de skulle kunna låtsas att de var på väg.
”Vi skulle kunna säga att vi är på väg mot en avlägsen by för att hälsa på min familj.”
Zitch röst var stel och hennes blick sänkt mot marken.

Yana tycte att Tiars plan lät bra. Inte så komplicerad, och det skulle vara enklare för dem att gå på vägarna till att börja med. Till och med Zitchs överraskande uttalande om en idé till vit lögn var bra.

"Utmärkt!" Yana log mot dem. "Ska vi ge oss av då?" Utan att vänta på svar började hon vandra längs med vägen, som inte var bredare än att fyra personer kunde gå i bredd. Hon visslade tyst en melodi för sig själv, och kollade bakåt så att de andra också hänge med.

Tiar började gå bredvid Yana, om någon skulle komma var det bra att verkligen spela att de var vänner. Tiar hoppades Zitch också skulle börja gå i bredd med de andra, för att få det mer realistiskt, men Tiar tänkte inte säga det.
Medan de gick började Tiar fundera ur ett fejk namn. Ute på uppdraget tänkte hon inte använda sitt riktiga namn. Hennes riktiga namn var egentligen inte viktigt på något sätt. Att avslöja det skulle antagligen inte betyda något, förutom att det kunde leda folk till hennes mamma, och det ville hon inte.

Zitch hade däremot andra planer och ställde sig lite bakom de till synes vännerna.
Det var konstigt, de verkade så fientliga igår, kanske var det ett spel för kungen. Vad visste hon?
Hon var tyst, vad skulle hon säga? Planen lät bra och så länge dem inte ställde för mycket frågor skulle de kanske klara det här uppdraget ändå. Hon brydde sig inte precis, men det vore skönt att bevisa för kungen att hon kunde klara något.

De gick i ett par timmar. Solen hann gå upp och ställa sig högst på himlavalvet innan någonting hände. Yana hade för länge sedan blivit uttråkad. Ingen pratade, ingen sjöng, ingen skrattade. Därför blev hon först på gott humör när hon hörde ett par skrålande röster längre bort på vägen, men sedan kom hon på att det inte var så bra om de mötte någon nu. Hon tittade hastigt på de andra och frågade:

"Ska vi gömma oss eller låtsas som ingenting?" Hon hade nog helst velat låtsas som ingenting, hon trodde inte röster som sjöng en så välkänd sång kunde vara farliga. Och att springa in i skogen verkade bara jobbigt.

"Låssas som ingenting" sa Tiar. "Men var redo" lade hon till. Det handlade inte bara om uppdraget, man skulle vara försiktig ute i skogen, speciellt med tanke på oroligheterna. Hon hoppades Zitch inte skulle verka för fientlig.
Tiar var inte helt säker när de borde börja gömma sig i skogen när folk kom nära. Antagligen var det bättre att hålla sig på vägen hela tiden tills dem gick in i skogen, och då hålla sig i skogen. Men Tiar var inte helst säker. Än så länge var det i vilket fall som helst bäst att hålla sig till vägen.