Prs(Dragon Fantasy)

Uriah nickade kort och försvann under vattenytan. Han höll andan en lång stund, längre en än en dödlig kunnat. Han dök upp några minuter senare, med munne full av vatten, vilken han sprutade ut på Mina. Han skrattade åt henne.

"Va i helvette." muttrade Mina men faktiskt så ryckte det i hennes mungipor som ett början till något som skulle kallas leende. Hon besvarade det genom att stänka vatten på honom. "Vad skulle det vara bra för?" frågar hon.

Uriah log större när han såg att hon log lite. Men han sa inget, hon skulle antagligen bli sur om han gjorde det. "Kul!' sa han bara och ryckte på axlarna. Han stänkte mer vatten på Mina.

"Du är väldigt irriterande, vet du det?" sa Mina vilket var hennes sätt att säga att hon faktiskt hade kul och hon stänkte åter på honom för att ge igen.

"Ja!" skrattade Uriah och sjönk ner under vattnet igen. Han simmade fram till Mina, tog tag i hennes fötter och simmade under benen på henne, så att hon föll framlänges.

Mina for ner i vattnet och kom upp igen med en faslig fart samtidigt som hon tog tag i hans fötter och drog till.
Hennes ögon glittrade roat som om något höll på att släppa även om hon inte log.
"Nå son av Apollon några sista ord innan jag dränker dig?" sa hon hotfullt, men inte så hon menade det.

Uriah lyckades inte svara, han skrattade andan ur sig istället. Vattnet gjorde att den redan långa luggen åkte än längre ner och skymde hans mörkt gröna ögon. Han fick tag i Minas arm och drog ner henne i vattnet igen, tillsammans med sig själv. Han log mot henne under vattnet och en massa bubblor åkte mot vattenytan då han började skratta igen.

"Du kommer få kallsup om du skrattar så." sa Mina då hon åter kom upp och tryckte ner honom i vattnet dock släppte hon honom, han skulle ju inte dö.
Sedan tog hon vatten i handen och nickade mot honom, så mycket mer avslappnad och det hårda i ögonen var borta tack vare hans vattenlek.
"Titta här." sa hon sedan och koncentrerade sig djupt, hon stod helt i vattnet. Sedan efter mycket koncentration blev vattnet i hennes hand en bubbla som hon försiktigt blåste till honom. Flodgudinnan var hennes mormor, men det var inte så mycket med det, det krävdes alldeles för mycket energi och koncentration för att göra en enda bubbla.

"Redan fått!" fnissade Uriah. Han sprattlade vilt med armarna och benen då hon tryckte ner honom.

Han såg storögt på Mina då hon gjorde bubblan. "Wow! Det där är ju konst!" utbrast han upprymt. "Är det svårt?"

"Jadu son till Apollon, har du flodgudinnan Stryx till mormor är det inte så svårt. Eller det krävs koncentration och energi. Har inte gjort det så mycket." sa hon och såg på vattnet åter, en bubbla till formade sig och svävade mot honom. Hon tog sig för pannan och stönade lätt, huvudvärk och hon slöt lätt ögonen.
"Gillar du det? Du sa kons`? Är det det?" frågade hon intresserat.