PRS(Dragon Fantasy)

Det syntes att Stefan inte var nöjd med hennes svar. Men vad hade han väntat sig egentligen? "Gå och gör vad du vill" mumlade han och såg ut genom fönstret. "Jag ska ut". Han tänkte ut och rida...

Ina bleknade något hon märkte att han inte gillade hennes svar men hon hade bara sagt sanningen. Hon var tyst och nickade innan hon neg. "Tack sir" fick hon fram innan hon lämnade honom i hopp om att han skulle komma ihåg kläderna. Hon frös i den tunna klänningen och om de bara fötterna.

Stefan drog på sig sina stövlar då hon gått och en rock och gick ut ur sitt rum. Han kallade på en tjänare och bad om att skicka kläder till Inas rum.
Sedan tog han sig ut och gick till stallet där han sadlade sin häst. Han hade inte ridit på ett tag...Snart var han uppe på hästryggen och for fram på vägarna.

Ina gick till sitt rum eller sitt och Tanjas och satte sig på sängen. Hon var hungrig och undrade var man kunde få mat för det borde man väl? Det knackade på och hon öppnade dörren en tjänare stod där med en mörkgrön klänning i ett tjockare tyg, vita strumpor samt svarta kängor. Hon neg till tack äntligen kunde hon klä sig anständigt. Sedan pekade hon på munnen och på magen och såg frågande ut.
"Mat? Nere i köket." bekräftade tjänaren innan han försvann.

Stefan red länge, bara längre bort. Tillslut var det mörkt ute. Han vände då äntligen tillbaka. Då han var tillbaka på gården var det kväll och ingen tjänare var ute. Bara en dräng i stallet som tog emot hans häst.
Stefan tog sig upp till sitt rum igen och drog av sig stövlarna och drog handen genom håret. Han var varm och röd om kinderna av att han varit ute så länge.

Ina hade fått på sig kläderna vilket var en lättnad. Hon blev varmare och rörelserna lättare då hon slapp blotta sig så. Något av hennes vanliga Jag tycktes skymta och nu hade hon även fått i sig mat så rent fysiskt mådde hon bra. Kinden hade fått en mer blåaktig nyans och läppen svullna men det skulle gå ner.

Stefan hade fått upp mat till sitt rum och satt och åt då det knackade på dörren och hans far kom in. "Stefan" sa han och lät inte alltför glad. "Jag är missnöjd med dig, du fick en gåva och du använder den inte" klagade hans far och Stefan suckade djupt och ställde sig upp.
"Jag kräver att du använder den!" var hans fars sista ord innan han försvann. En minut senare var han hos Ina och gick bara in utan att knacka. "Du!" sa han och ryckte upp henene. "Varför är du här och inte hos min son? Han roas inte och det ska han göra!" krävde han.

Ina kvävde ett skräckslaget pip då Stefans fader bryskt drog upp henne och höll fast henne. Han höll så hårt, "Han ville inte, han......." hon tystnade stelnade till och vågade inte göra något mer. Han var vredgad och arg nu hade hon avslöjat att hon kunde tala. Greppet om hennes handleder blev än hårdare, vilket straff skulle hon få? Hon hade ljugit och inte följt order.

Stefan funderade i sitt rum. Han kanske kunde lura sin far? Försöka få det se ut som om han låg med Ina? Med den tnaken i huvudet gick han ut ur sitt rum och till hennes.
Synen som mötte honom där fick honom att bli arg igen. "Far!" morrade han och for fram. Lätt fick han bort hans fars grepp från Ina. "Du låter henne vara!".

Ina kved och masserade sin handleder han hade tryckt så hårt att det knakade i dem. "Stefan vad menar du med detta? Hon ska lyda, se på kläderna och var är halsbandet? Vi behandlar inte ägodelar såhär.! Och hon kan tala, visste du det?" sa fadern i lugn men arg röst och knuffade ifrån sig Ina så hon for ner på golvet.