Rollspel för flera

"Jag är redan vaken Heavenly. Vad har ni fått göra idag då?" frågade jag.
Jag tog bort några pergamentrullar och skakade på de sovande killarna.
"Vill du vara med i min klubb? Att komma här ifrån." frågade jag.

(Hjälp vad mycket ni har skrivit allihop! Hur morgonpigga är ni egentligen?)

Kyran Callaghan:

Kyran satte sig upp med ett ryck då en arg röst väckte honom från hans oroliga sömn. Försiktigt klättrade han ur sängen och såg sig om i det slitna lilla rummet.
Kyran hörde hur en av pojkarna Soyum, frågade en annan om en klubb för att komma därifrån. Bort från barnhemmet.
"Går det verkligen?", kunde Kyran inte låta bli att fråga. "Att rymma härifrån?"

(Rasmus Heavenly är väl en tjej?)

När fönstrena var klara gick jag och dammade väggarna med Daphne. Hon tycktes behöva hjälp. Jag längtade fter art få komma här i från. Att ha en egen familj eller bo med mina kompisar i skogen.

"Sluta prata och börja jobba!" Fräste jag och slängde in städ sakerna. Jag gick tillbaka ut i köket för det var min tur med kökshjälpen den här veckan. Jag suckade för mig själv.

(japp. Hon gick in i killarnas sovrum)

Jag gick ut ur rummet och tog upp min trollkäpp. Jag gick mot barnhemsföreståndaren och bugade.
"vad ska jag göra idag då?" frågade jag artigt.
"Du ska....gå till stallet och städa hela stallet. Och du får ta med dig någon." sa hon och log ett elakt leende.
"Någon som vill städa stallet med mig?!" ropade jag.

"Jag!" Ropade jag när jag hörde Soys röst.

"Var färdiga till lunch!" Sa barnhemsföreståndaren. "Det är Heavenly som gör maten idag!". Jag himlade med ögonen när jag hörde mitt namn.

"Tack Katie!" sa jag och log.
Vi gick mot stallet.
"Vill du fly härifrån?" frågade jag Katie.

Myrna hörde hur någon ropade om någon ville städa stallet med honom, och hörde sedan därefter ett "Jag!"
Myrna tittade snabbt upp för att se vilka de var, killen som hade frågat hade mörk brunt hår och bruna ögon, han hette typ Soy... Nej, det var vad alla kallade honom för. Hans riktiga namn var... Soyom, ja juste. Och tjejen som sa "Jag" var Katie, hon hade brunt hår och blå ögon, hon verkade riktigt snäll. Myrna fortsatte sedan att skrubba golvet.
"Var färdiga till lunch!" Sa föreståndarinnan.
Myrna hade skrubbat på samma ställe ganska länge nu och fläcken på golvet tycktes fortfarande inte försvinna, eländigt. Det är som ett spel som aldrig tar slut. Där man är tvungen att skrubba på samma fläck hela tiden bara för att försöka få bort den, bara för att man vill lyckas. Game Over.
Myrna reste sig upp och frågade någon person om den ville ta över. Hon gick iväg för att hjälpa till med att diska. Det var i alla fall roligare än att skrubba.

Kyran följde efter de andra pojkarna ut ur sovrummet och plockade åt sig en skurhink och en borste. Han kom ihåg att han hade hatat att städa när han var lite yngre, men nu hade han gjort det så mycket att det blivit hans vardag.
"Var färdiga till lunch", hörde han föreståndarinnan säga.
Så plötsligt fick Kyran syn på sin syster, Myrna, som verkade gå iväg för att diska. Kyran ställde ner sin hink och skyndade sig att följa efter henne.
"My, vänta", sade han. "Får jag också diska med dig?"