JuliaE och Jessica Thonks

"Det borde du veta, det är knappast jag som behöver manipuleras här för att lyda" Sa hon och flinet växte fram lite smått. Louise reste sig upp snabbt då hon hade lindat låret klart.
"Ska du ha hjälp eller?" Frågade hon kort och mötte inte hans blick den här gången bara sträckte ut handen mot honom.

Silan svalde hårt. Manipuleras? Han skulle tvingas att hjälpa dem..." Nej! Jag klara mig!". Han försökte ta ett steg fram även om blodet rann och det var staplande. "Visa vägen". Han lyckades ta sig fram till dörren.

Hon skakade bara på huvudet när hon såg honom gå mot dörren, hon gick tätt efter honom och slöt upp bredvid honom. Hon tog hans arm och la den runt hennes axlar så han kunde stödja sig på henne.
"Och du grabben streta inte emot nu, för närmare än såhär kommer du aldrig komma en tjej nu" Sa hon och skrattade lite lågt medans hon drog med han ut i korridoren.

Silan kunde inte protestera, han behövde stödet egentligen. "Tror du ja" muttrade han sedan. Han hade haft tjejer, kvinnor, inte ofta men det hade hänt, pågrund av att de varit så vackra. Han fortsatte gå och luta sig emot henne.

"Jag vet att de är så." Sa hon kort.
"För efter manipulationen kommer du bli en av oss och min far kommer styra dig, för dig kommer det kännas som du drömmer för du kommer inte kunna styra dig själv" Suckade hon och sträckte lite på sig för att ge honom bättre stöd då dom svängde inte i rummet och låste efter dem.
"Sätt dig" Sa hon lågt och tittade bara på honom men kastade också några blickar på de stora datorerna och skärmarna runt om i rummet.

Silan svalde hårt. "Om jag vägrar låta mig manipuleras då?" frågade han sammanbitet. Han drog sin arm från henne och såg på stolen. Han satte sig inte utan stod trotsigt kvar. "Jag vägrar låta mig styras!".

Louise suckade och tryckte ner honom i stolen.
"Det finns ett sätt så du kan slippa det, men då måste du låtsas var det, vara en av oss.." Sa hon och log lite snett.
"Men jag vill bara testa en liten sak först" Flinade hon lite smått en tanke hade slagit henne och skrattade lite lågt för sig själv.
Hon tryckte på några knappar och gick sedan därifrån då Silan reste sig upp ur stolen manipulerad av maskinen. Louise gick riktigt nära och tittade rakt in i hans ögon medans hon tog ett djupt andetag. Hon lutade sig fram och hennes läppar nuddade hans och hon kände någon värme då hon kysste honom. Hon backade snabbt undan efter det och tittade bara på honom för att se om han verkligen var manipulerad och om det hade funkat. Annars hade hon helt gjort bort sig, men han skulle ändå minnas vad hon hade gjort även fast han inte hade varit manipulerad så i stort sätt hade hon redan skämt ut sig.

"Nej!" Silan hann inte resa sig upp då Louise startat maskinen. En dimma kom över hans hjärna, det kändes som om han drömde, men han visste att det var verklighet. Utan att kunna styra sig själv så såg han hur Louise kom närmare. Han ville backa undan, men kunde inte.
Då hon kysste honom var hans ögon bara tomma, men han kände svag värme inuti, samtidigt stor fasa och skräck. Vad höll hon på med?!

"Haha wow det här funkade ju bättre än vad jag trodde" Flinade hon retsamt och gick tillbaka till maskinen och stängde snabbt av den. Hon förstod att de hade funkat då han inte ens hade protesterat mot det hon just hade gjort.

Silan ville skrika på henne, men han kunde fortfarande inte kontrollera sig själv. Han stod där bara med tom och frånvarande blick och försökte säga och göra något.
Men då hon slog av maskinen, då var det som allt bröts. Hans ben darrade till och han föll ner till marken. "Vad fan höll du på med?!". Han stirrade på henne.