Roll spel med PeLo

-Haha, så sant sa jag och skrattade
-Hur ska det gå till? fråga jag. Jag kollade på henne med en frågande blick..

Jag ler mot Dakota och berättar vad jag tänkt,
- Jo, när han komemr fram till dig nästa gång och börjar prata med dig så ber du honom sluta kalla mig för eldslågan och kalla mig för Penelope istället för du tycker inte om när han är taskig mot mig och om han gör det så betyder det att han gillar dig. och att vad du tycker är viktigt för honom! utbrister jag och klappar mina händer som en liten skolflicka med ett stort leende på läpparna.

Det var en bra idé tänkte jag för mig själv och skrattar.
-Okej jag gör det nästa gång vi träffas. Jag log mot flickan som satt framför mig.
-Men Cedirc då gillar han dig? fråga jag med en hel del nyfikenhet i rösten.

Dakotas leende är verkligen hänförande, tänker jag för mig själv när hon ler mot mig.
- Jag vet inte om han gilla gillar mig. Men det var han som drog bort mig från dig i korridoren. Säger jag och ler lite försiktigt.

Jag såg chockat på Penel när hon sa att han drog henne bort från korridoren.
-Varför gjorde han det? jag såg fundersamt på henne där hon satt framför mig

Jag funderar på hur mycket jag ska berätta men bestämmer mig för att det är bäst att jag berättar allt för henne. - Han ville prata med mig, han frågade vad jag hette och jag svarade Penelope, då sa han "Penelope, vilket vackert namn, det passar en vacker flicka." och sen sa han" Jag har velat se dig igen ända sedan jag hjälpte dig med dina böcker förra året. Men du försvann innan jag fick veta ditt namn." Säger jag och drar sedan ett djupt andetag och fortsätter.
- Sen frågade han mig varför jag undvek honom innan, du vet när han kom fram till oss? Jag svarade att jag inte visste varför och att jag måste gå. sen började jag gå mot den stora, huvudkorridoren där jag tappade bort dig Dakota. Jag stannar upp och drar ett till djupt andetag.
- Men han kom ifatt mig och han tog tag i min hand och jag var tvungen att vända mig om. och då sa han "När får jag träffa dig igen?" Och jag fick panik för mina känslor skrämmer mig när jag är nära honom och sa bara "Jag måste gå" och drar försiktigt loss min hand ur hans. Sen gick jag för att leta upp dig.... Avslutar jag och tittar ner på MR. Tibbles som ligger och spinner i min famn, jag kliar honom på magen och ler lite uppgivet.

"Ska jag verkligen aldrig kunna släppa in någon på djupet, ska jag verkligen aldrig låta någon beröra mitt hjärta igen" Tänker jag för mig själv...

Jag lyssnade intensivt när Penel berättade om vad som hade hänt och ler.

-Han gillar dig och du gillar han sa jag bestämt. och log lite lurigt mot Penel där hon satt.

Jag skrattar lite lätt och ler åt hennes kommentar.
- Jag vet... Men jag,, har svårt för att släppa in människor så djupt. JAg har lärt mig att inte vara beroende av andra människor och när jag är i närheten av honom så kan jag inte fokusera och jag kan inte tänka klart, det enda som snurrar runt i mina tankar är hans underbar chokladbruna ögon och hans perfekta leende.

JAg suckar djupt och reser mig sen upp från sängen, Mr. Tibbles protesterar lite när jag lägger honom i min säng men han somnar snabbt om. Jag går bort till det stora fönstret och tittar ut på månen, jag suckar igen och säger sedan,
- Jag förlorade min syster för två år sedan och sedan dess har jag inte... Jag kan inte släppa in folk på samma sätt längre och jag har kämpat så länge med att försöka komma över den värsta sorgen och läka mitt hjärta och jag har precis börjat bli mig själv igen och jag är nog inte.. jag tror itne jag är redo att vara sårbar igen...

Jag går tillbkaa till hennes säng och sätter mig pås amma ställe och tittar med uppgivna ögon på Dakota.

Jag kollar fundersamt på Penel då hon berättade om sin syster.

-Jag beklagar sa jag och kollade på henne.
-Men jag känner Cedirc lite och han är snäll han skulle aldrig göra så mot dig.. jag kollade på henne igen och log lite.

Jag ler mot henne och suckar ännu en gång.
- Kanske inte men jag vet inte...
- Klockan är mycket, säger jag och reser mig från sängen.
- Det är nog dags att sova. Jag går bort till min säng och drar bort täcket.