Gladiatorskolan (Privat)

Bellona ger ifrån sig ett svagt stönande då han börjar röra henne. Hur det än var så attraherades hon av honom, och hans kropp mot hennes fick henne att glömma allt för ett ögonblick. Hon fick av honom hans skjorta och sedan av med sin. Även om han inte fullt var närvarande så var detta i alla fall något för kamerorna och publiken följde detta säkert med spänning. Mest för att de båda hade ryckte, han var kvar och en gladiator i världsklass. Hon två enastående gladiatorföräldrar och Mars som var duktig han med, alla räknade med henne. Hon fortsatte att kyssa honom djupt, med allt mer begär och försökte möta hans blick för att se om han var medveten.

Det enda som hördes i rummet var prasslet av lakanen och de svaga stönen de utsläppte då kropparna möttes på rätt sätt. Gaius ögonlock fladdrade upp då deras läppar skiljdes av luft, men då de åter möttes stängde han ögonen, och koncentrerade sig, så långt han kunde, på värmen Bellonas händer och läppar orsakade mot hans hy.
Bellona drog sig bakåt någon minut längre lyckades han öppna ögonen och mötte hennes blick. Hans fingrar for igenom hennes hår och hans hand stannade där. Hon såg väldigt vacker ut, insåg Gaius, även om hon hade för mycket smink på sig. Fast det var det som var sexigt.
"Du är så vacker", sade han lågt, och log mjukt.

Bellona log och visste inte vad hon skulle säga. Sa han det medvetet eller? Mende han det? Kanske lite. Hon visste inte.
"Menar du det?" frågar hon och la sig sakta vid honom. Båda nakna och hade bjudit på en härlig dock barnförbjuden show för publiken. Nu låg de båda nakna i sängen och månskenet lyste in genom fönstret. "Du med." sa hon och smekte hans muskulösa bröstkorg fjäderlätt och log lite. Hon visste inte om hon gjort rätt, hon hade definitivt svikit Gaius, den enda som ännu vart vänlig mot henne. Hon böjde sig fram och kysste honom åter, "Tack." mumlade hon tyst fram.

Gaius nickade med ett sömnigt leende på läpparna. Bellona lade sig intill honom, men han rörde inte på sig. Drogern gjorde hela kroppen ömtålig, och så som han hade känt Bellona imot sig, kände han också den svala luften mot sitt bröst och det ena benet, som inte var under lakanet han använde som täcke på somrarna.
Han kunde inte förstå varför hon tackade honom dock, och han försökte fokusera tillräckligt för att kunna tänka på det mer. Svaret var just utom räckhåll, och han lät det gå, det kändes för tungt att tänka på det. I stället lät han ögonen falla fast och föll snabbt i djup sömn.

Innan han somnade viskade hon så lågt att kamerorna inte skulle uppfatta ljudet och hon skylde sin mun för dem, "Förlåt." i hans öra. Sedan så gjorde hon sig på väg att lämna honom. Hon både ångra och inte ångra sitt tilltag, men hon skulle inte visa det för sponsorerna. Sakta klev hon upp och la lakanet över honom så han skyldes helt, eller om det var för att han inte skulle frysa, hon visste inte. Hon klär på sig och lägger alla hans kläder vikta på en stol innan hon lämnar rummet i gryningen och går in till sig för att starta sitt nya liv.

Gaius vaknade med ett stön, och kravlade upp ur sängen. Han tog sig så snabbt han kunde till toaletten, staplandes och snubblandes, innan han föll ner på knä och spydde. Han lyckades ta sig upp på skakiga fötter först då det kändes som om hela magen var tom, och lutade tungt mot handfatet.
Han såg eländig ut, konstaterade Gaius då han såg sin spegelbild. Han hade mörka ringar under ögonen, ochhan hade börjat svettas mot morgonen.
Det hade gått en timme då Gaius steg ut ur duschen, och då han borstade tänderna märkte han att hans händer skakade. Gaius hade varit med om det här förr, då drogern lämnade hans kropp. Ett dygn av darrande händer och oförmåga att vara stilla.
Gaius övervägde att stanna på sitt rum hela dagen, då han redan hade missat d första klasserna. Men nej, han skulle vara tvungen att visa sig om han inte ville ha mer problem. Så efter att hä klätt på sig lämnade han sitt rum och gick till matsalen, där kvällens händelser dessutom skulle visas på storscreen hela dagen. För en gångs skull var Gaius vagt intresserad, för han hade ingen minnesbild av något sen han smitit ut i skogen.

Bellona satt i matsalen och stirrade med tom blick framför sig eller snarare på Mars panna som råkade sitta där då de satt mitt emot varandra. Det var lunch och hon hade haft sin träning, eller träning och träning det var mer att visa vad hon kunde och skrämma nykomlingarna. Den första veckan var de som gick sitt första år helt själva, i egna rum med bara sin årskurs, dock var väggarna sådan att alla kunde se dem men inte de kunde se ut. Det var för de andra eleverna skulle se hur bra de var och såklart även sponsorernas. Tack vare nattens händelser hade hennes namn skjutits upp på listan och efter lektionerna var hon till och med över vissa gamla elever, men det där skiftade.
Nu satt de i alla fall i matsalen och skulle se kvällens händelser, Bellona ville inte det, hon skämdes, hon hade svikit Gaius förtroende och hon hatade det. Hade det inte varit för hennes far, för spelen och tävlingen hade hon aldrig gjort det. Men hon satt med ett stelt ansikte och bara stirrade fram, hon hade inte rört maten, men hon visade inte sina känslor.

Gaius lade knappt märke till blickarna som följde honom då han steg in i matsalen. Han hade ingen lust att äta, trotts att hans mage var alldeles tom, så han hämtade endast en vattenflaska, ingen protesterade då han gick förbi hela kön till kylskåpet. Det var inte ofta Gaius tog nytta av sitt rykte och sin ställning, men just nu ville han endast slippa köa.
Han fick syn på Devon, som flinade brett mot honom, och Gaius antog att han hade haft en rolig natt. Gaius hade en vag känsla av att de haft ett gräl, men han kunde inte komma ihåg varför. Och sådant hände, så Gaius täntke inte mer på saken då han fick syn på Mars, och vad han antog var Bellona mitt i mot honom.
"Hej", hälsade han neutralt och satte sig bredvid Bellona. Hon verkade något dämpad, och Gaius undrade vad det berodde på. Han tog en klunk ur vattenflaskan och märkte inte hur hans fingrar rastlöst trummade mot bordet.

"Hej." svarade hon honom med en röst som verkade stel och konstlad. Hon sa inget mer och rektorn kom fram, gjorde ett litet tal, hoppades att de första lektionerna gått bra och sedan började de visa kvällens händelser. Det var mycket fulla människor, folk som delade säng och hånglade, slagsmål och liknande. Tillslut kom det som hon fruktat för hon och Gaius. Bellona satt stelt utan att röra en min och bara stirrade på skärmen med tom blick, rädd att se på honom.

Mars svarade med ett flin, även om han också verkade något dämpad, kanske baaksmälla. Bellona var reserverad, men Gaius var inte på ett humör att fråga något mer. Hans fingrar trummade otåligt, och han önskade att han ahde haft sna solglsögon med för att täcka de mörka ringarna runt ögoonen, och dessutom lyste lamporna för starkt.
Rektorn höll ett tal, uppmanade alla att göra sitt bästa igen. Gaius var rätt så säker att han börjat året alldeles fel, med att skolka. Och så började de visa kvällens händelser.
DÅ de vsade festen kunde Gaius skymta bekanta här och där, till och med sig själv bakgrunden då han anlänt. De hade även lyckats fånga Devon, Gaius och de andra då de försvann in i skogen. Det var i sig förbjudet, och en bestraffning väntade på dem, för det var utom räckhåll för kamerorna.
Gaius började redan tappa intresset, då de bytte till paren som formats under natten. Han stirrade på klockan, då kommentatorn nämnde hans namn. Gaius riktede blicken snabbt mot skärmen och såg uttryckslöst på sig själv och Bellona, då de staplade till hans rum, hur hon klädde av dem och hur de hade sex. Gaius kände sig sårad, ursinning och framför allt förrådd. Inget av detta syntes i hans ansikte.
Mars såg häpet på dem, och Gaius kände likadana blickar siktas mot dem från alla håll.
"Mmh", var det enda han lyckades få ut, innan han reste sig och försökte gå ut ur rummet så samlat som möjligt. Hans händer skakade värre än före detta, och han önskade att han hade haft mer av heroinet, om inte för att slippa sveket, åtminstone för att få kontroll över sin kropp igen. I stället förde han väskan till sitt rum, tog sina solglasögon och rymde upp på taket, där ingen skulle hitta honom, och han fick stirra framför sig utan att se något och försöka komma ihåg vad som hänt föregående kväll.