(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

" Jag vet inte varför de valde oss vi kanske har någon bakgrund som vi inte vet om sa Adam

"Bakgrund? Jag är som sagt ingen speciell...det som utmärker mig mest är väl att jag är blind". Det droppade fortfarande tårar och blod på golvet. Det bildade en ljusröd pöl på golvet.

" jag har inget spechielt om mig sa Adam och viste inte att det nu plötsligt hade blivit mörkt dagen hade gått fort och att de nu skulle få veta förför de blev tillfrågade om detta

Alice blundade och lutade huvudet mot väggen. Det gjorde så ont...i takt med blodet droppade ur henne kändes det som livet gjorde det också...skulle de verkligen dö såhär?
Det hördes plötsligt steg utanför dörren.

Adam såg hur dörren öppnades och in kom deras så kallade lärare
" Varför valde ni oss frågade han rätt ut utan att tänka

Brendon och Hannah svarade inte först utan stängde noggrant dörren bakom sig och låste om. Sedan vände de sig mot barnen igen och log.
"Jo kära små barn, ni doftar så ljuvligt ska ni verkligen veta...och varför? För femtio år sedan dödade era förfäder min syster, och Brendons vän, de såg faktiskt ut exakt som ni...vi vill hämnas". Hannah gick fram till barnen och satte sig på huk framför Alice. "Seså, var inte så rädd" sa hon då ALice vred bort huvudet och hennes andning började krångla.

" Låt henne vara sa Adam och ville få bort hannah från Alice men Brendon tog tag i honom innan han han röra sig från fläcken
" Försök inte sa Brendon och hån log mot Adam

Hannah vände bort huvudet mot Adam. "Varför bryr du dig egentligen? Borde du inte bry dig mer om dig själv?" frågade hon hånfullt innan hon vände sig till Alice igen och viskade "Det var din förfader som dödade min syster....".
Hannah fick tag om Alice haka och tvingade hennes att ha ansiktet rakt mot henne. Hannah såg ilsket och koncentrerat in i hennes ögon och sekunden därefter skrek Alice. Det gjorde så ont i henne....även fast inte någon gjorde henne något.
Hon tryckte händerna mot sitt huvud.

" Jag vill inte att någon annan skadas sa Adam och försökte komma loss men magistern höll för hårt fast honom och började dra honom bort från Alice. Magistern kedjade fast honom på vägen en bra bit bort från Alice
" Du kommer snart att lyda mig sa magistern i viskande torn och båda vampyrerna viste att det kunde använda Alice för att få Adam att göra som dom vill

Tillslut upphörde den brännande smärtan i henne. Alice sjönk ihop på golvet och kippade efter luft. Hannah ryckte upp henne. "Det där var inte ens en tiondel av den smärtan min syster kände" morrade hon och tittade in i Alice ögon igen. Ett till skrik blandat med gråt slapp ut ur henne medan hon tryckte händerna mot huvudet. "Snälla! Få det att sluta!".