Gifted.

[Lite väl påtränget men ok... XD]

Saphire vände blicken mot en brunhårig flicka, kanske 12/13 år. Hon var för stressad och chockad för att vara vänlig.
"Det har inte du med att göra!" fräste hon och vände sig mot mannen igen.

Kei var fortfarande svettig efter sin springtur och kastade en blick bakom sig medan han ställde sig upp.
”Ledsen”, sade han och log lite för att åter igen kasta en blick bakom sig men ännu syntes ingen till. ”Ingen tid till att tala.”
Han kastade en snabb blick på flickan som frågat vilka de var innan han åter igen kastade en blick bakom sig och nu kunde han skymta mannen.
”Gotta go”, sade han och gjorde sig åter igen osynlig.
Han visste hur dumt det var att göra så mitt framför ögonen på andra men vad hade han egentligen för val?

(( Ändrar i min mall till 15 år så hon är mer jämn gammal ))

Jag studerar dom båda tills den ena försvinner .

Mannen försvann mitt framför ögonen på Saphire, men med hjälp från hennes fars gåva kunde hon fortfarande se mannens tankar och på så sätt följa efter mannen. Nu var hon väldigt nyfiken. Hade han också en gåva, som hon?

| Herregud! Nu känner jag mig sjukt dålig, har inte haft tillgång till dator på sjukt länge & varit iväg en massa & sånt, så har inte kunnat logga in alls! Ska få tbx min dator nu när skolan börjar, men jag vet inte riktigt hur aktiv jag kommer kunna vara för jag börjar 9:an & ja.. måste få upp mina betyg Så måste nog gå ur..

[Ok... ]
[Ska Mort kanske fortsätta?]

Kei tog sig mellan folket på gatan. Han gjorde allt för att inte stött till någon men det var inte alltid så enkelt. Det dröjde inte länge förrän han var tillbaka vid den gamla ponnyn. Precis som pojken lovat fanns hon kvar där och pojken likaså.
”Hey, här har du dina silver”, sade han till pojken.
Åter igen var han synlig och kastade två silvermynt emot pojken, precis som han lovat. Pojken lös upp en aning. Han drog en hand genom håret tillsyntes nervös inför något. Kei tog märrens tyglar, klappade ponnyn på halsen. I fjärran hörde han sökandet ännu inte hade tagit slut.

( Bara en liten fråga ... Hur ska jag komma in i det hela ? Asså fattar inge , hehe )

[Jag vet inte, använd fantasin? Var så grymt länge sedan jag rollade Kei men han verkar verkligen har fastnat för det var rysligt lätt att sätta sig in i honom. Jag brukar näst intill aldrig planera vad mina karaktärer ska göra eller säga utan låter helt enkelt dem göra de dem ska.
Det skulle kunna vara på något helt bisarrt sätt som att hon råkade döda pojken. Haha, i dont know. Eller att de går in i varandra? Att de på något sätt blir allierade? ]

[Nu smiter han så där igen...]

Saphire märkte att mannen red iväg på en fin häst. Hon hade inte fått svar på sin fråga, men hon var helt säker på att mannens lilla kompis hade delat på sig. Och mannen hade ju blivit osynlig. De båda hade gåvor, som hon.