Från olika världar Rollspel

Ce Nedra satt tyst, faktiskt ovanligt när det gällde henne, men ja hon satt tyst medans killarna diskuterade. Undertiden hade tåget, så de kallade det saktat in och killen.....Sly gjort sönder dörren. Hon flinar roat då killen tagit Damons ring, "Varför tjuv?" frågar hon, fanns det inte bättre saker att vara än det? undrar hon och tar automatiskt om sina örhängen men de är kvar och hon ger honom en varnande blick att hon skulle slå ihjäl honom om han ens rörde dem.
Tåget hade stannat och ut strömmar det massor av människor i deras egen ålder och i svarta klädnader, vad var det här, någon slags sekt eller?

"Vettigt? Du tycker alltså att det är vettigt att ta andras ringar och hänga upp dem på en käpp?" Han tog irriterat emot ringen som Sly hade kastat. "Jag är rädd att jag inte har något annat val än att behålla den när det vandrar runt en tjuv bland oss" Han kände irritation bubbla om mer och mer inom sig och öppnade dörren till tågkupén och stack ut han också. Han orkade inte tillbringa mer än en sekund till på det där stället.

(( såg inte ditt inlägg Vildvittra :c sorry :< ))

(Lungt det )

Sly vände sig till Ce Nedra då hon hade frågat honom en fråga.
"Jag tror frågan du söker efter är varför inte?" flinade Sly. "Om man är en brottsling så finns det inga lagar, inga lagar så betyder frihet."
Han ryckte på axlarna och försvann efter Damon endast för att det var roande att reta upp honom.
"Om du helt enkelt inte tycker om ringen så säg till, jag vet flera idioter som betalar bra för sådana urgamla saker", sade han åt Damon där han gick efter honom. "Och vem har sagt att allting måste vara vettigt? Man måste ju ha kul ibland också!"

Ce Nedra följer efter dem och undrar tyst vad det var för idioter till människor hon hade hamnat med, de verkade ju inte ha något vett i skallen alls. Men hon nickade åt det pojken sa, för det var jusant, "Jo, visst det är sant." säger hon erkännande fast hon just inte gillar tanken över tjuvar, särskilt inte när de tog hennes egna egendomar hemma i palatset där hemma.

Damon himlade med ögonen. "Lustigt. Jag kan inte tänka mig att du skulle kunna känna någon som är mer idiotisk än du själv" Han fnös. "Och har jag förresten sagt att allting måste vara vettigt? Jag har försökt ha kul hela tågresan, men tappat hoppet direkt då jag såg dig och ditt fula tryne." Damon följde efter några andra ungdomar mot några vagnar längre bort.

(I think I'll jump out. xD Hänger inte riktigt med. ^^''

¨
((nooo :c men visst, om det är vad du vill så c: ♥ ))

Sly himlade bara med ögonen utan att svara. Damon hade helt enkelt fått nog på honom och det var inte speciellt underhållande längre.
Han var mer intresserad av vart de var på väg, de andra ungdomarna gick mot vagnar och pratade glatt med varandra som om de var vana vid det redan. Kanske hade de varit med om det förut? Han visste ju förstås inte, men satte sig ändå ner i en av vagnarna.