~Privat Rollspel mellan Lolly0101 och AlexZz~

Utan förvarning dyker en fågel upp utanför fönstret, den lilla skymt han får av den indikerar att den var svart, med något vitt vid klorna. Han får en plötslig förnimmelse om att det kan vara hans föräldrars, eller familjekorpen som delar ut brev. Helsike, vad vill dem? Oavsett.
"Måste dra, jag tror Pheobe gick till ugglorna och vill inte gärna att hon blir ugglemat." Säger Oswald leende och börjar gå därifrån, men av helt andra anledningar än det han just sagt.

"Ohe Okej .. Jag måste nog skriva ner lite saker nu också så att det är okej " sa Nathalia och gick upp mot griffendors uppehålls rum

Så fort Oswald är utom synhåll springer han snabbt mot uggletornet. Han kryssar genom elever och är snabbare än kvickt uppför trappan. Han får syn på korpen först, den står ut bland alla andra fåglar och flyger ned till honom snabbare än kvickt.

- Så du och Ozwald ? frågar Emma som satt i soffan och läste en bok om örtlära tror jag.

-Ähh lägg av , säger Nathalie och slänger en kudde åt hennes håll.
Nathalie Går in till sov salen och slänger sig på sängen. Snart är det julbal är det första som kommer upp , Och sen julafton. Fan ! Glömt och köpa något. Jag får nog åka ner till Hogssmead någon gång i helgen. Men hennes tankar försvinner när hennes uggla kommer och pickar henne lite på benet

Vi vet nu vem som är Gryffindors arvtagare.

Börjar brevet och Oswalds hjärta stannar nästan i bröstet på honom. Det känns kasst helt plötsligt. Han hade glömt det, trodde han.

Nathalia tittar ut genom fönstret. Snön ligger så gnistrande på marken. Jag kan se spåren efter att vi busade utte genom snön. Jag små ler lite när jag tänker på det . Sen så kom jag på det ! Jag hade ju ett meddelande att skriva till mamma. Jag tog tag i en gås fjäder och ett pergament och började att skriva.

Kära Mamma & Pappa

Jag är ledsen över det , Jag vet att jag gjort fel och har bättrat mig nu. Kram eran dotter// Nathalia

Jag vek pappret och tog tag i Dokka. Jag gick med stora steg mot Uggle tornet där jag skulle släppa iväg henne. Jag skymptade en skepnad i tornet. Säkert någon 2:års elev som skickade något gammal läxa hem eller något tänkte jag och gick ända upp.

Oswald hör ekande steg och pressar ned brevet i fickan och gömmer sig snabbt bakom en hög gammal hylla, han är så gott som osynlig. Men han kan åtminstone ta sig härifrån så fort han kan.

Nathalia ser någon men kan ej urskilja vem . Hon tänker inte me på det utan släpper iväg Dokka för att lämna brevet hemma.

Oswald väntar tålmodigt på att vem det än är ska försvinna, han kan inte låta... vem det än är. Se honom.

Jag tar min halsduk runt mig och börjar gå mot Quidditchplanen. Jag behöver bli ner lungnad eller något. Bara vara fri