Sarah Nights första år på Hogwarts

Tack!
Mer kommer, förmodligen innan fredag, men vi får se. Ska skriva lite mer...

^yeyyy!!!

Eftersom detta kapitel blev försenat blev det kort, men nästa kapitel kommer vara längre. Ska börja skriva redan nu. Sen borde jag kanske säga att efter det här kapitlet ska jag försöka lägga ut ett till kapitel, men sen måste jag pausa under jul för att jag ska resa bort. THAILAND HERE I COME!! Men nu kapitel 11!!

Kapitel 11
Sarah hade alltid varit mycket av en pojkflicka. Visst, ibland då hon gått på stan kunde hon stanna till och kolla på något snyggt klädesplagg, men då hade oftast mamma eller mormor varit med henne. Därför var hon ytterst ovillig när Mary föreslog att hon skulle få några av hennes kläder.
- Jag bryr mig egentligen inte, menade hon och försökte få Mary att förstå. Mary skrattade och utbytte en menade blick med Zoey som stirrade kallt på Sarah. Sarah kände sig illa till mods och nickade som hastigast.
- Bra! Tjöt Mary förtjust och slog ihop händerna.
- Du har alltid klätt dig i samma kläder, sa hon och log ursäktande.
Det fanns flera saker som Sarah hade velat undvika. Att sitta i ett kallt rum med ett dussin klädesplagg stod högst upp på listan, speciellt då Zoey satt och betraktade henne. Hon kommenterade inte klänningarna utan stirrade bara henne.

Efter en och en halv timme fick Sarah nog. Hon tog ett par jeans shorts och frågade Mary om hon kunde få dem. Mary betraktade shortsen. De var blåa och ett par storlekar för små, men det gjorde inte Sarah något. Hon skyndade ut i korridoren och sprang till sovsalen där hon lade sig på sängen oh försökte andas. Hon blundade och såg Liam. Han låg på marken. Död.
(Liam)
- Jag sa GÖR det! Fräste hon. Liam såg argt på henne och upprepade en än gång.
- NEJ! Jag gör det INTE!
Hon såg kallt på Liam och bytte en menade blick med sin vän.
- Du har inget val! Du MÅSTE göra det!
Liam suckade.
- Om du inte gör det…
Liam avbröt henne.
- Jag gör det. Men lova mig att ingen annan blir skada!
Hon log hånfullt.
- Vi får väl se…
(Sarah)
Sarah skulle just gå till lunchen då hon fick veta en hemsk nyhet. Mary låg i sjukhusflygeln. Sarah struntade i lunchen och rusade upp i sjukhusflygeln, Mary satt upp och lutade sig mot kuddarna medans hon läste än tidning. Sarah kramade om henne och frågade vad som hade hänt. För hon såg ut att må bra. Mary blev vit i ansiktet och mumlade något om att ha sovit dåligt. Sarah nickade tveksamt och kramade henne igen.
- Men du mår bra nu va?
Mary blev vitare och nickade. Hon såg alldeles blank ut för ett ögonblick innan hon satte sig upp och tecknade till Sarah att komma närmare. Hon såg extremt skyldig ut. Sarah böjde sig ner och Mary viskade.
- Jag har gjort något hemskt, Sarah!

Spännande och bra

Tack!

Superbra! Men borde det inte stå längst UPP på listan i stället? Eftersom det var en sak hon ville UNDVIKA?

SUPERBRA!

du skriver bra. Jag är en ny läsare (i) och iaf. Du ska inte förhindra dig själv att inte skriva långa eller några kapitel. det kanvara så att folk läser din ff men inte komenterar!

.

Sluta spamma på en underbar ff!!