Tvåmannaroll mellan mig och Corriiz

Jag suckar. Och tittar mig omkring.
"Såklart..." Muttrar jag.

Jag log ett snett leende mot henne, även om det kändes konstigt att le när min familj var bortrövad.
"Kom", sa jag och gick in i skogen.

Jag nickade och följde lydigt efter.

Jag såg en liten glänta och gick dit.
"Vad sägs om här?" frågade jag.

"Okej..." Mumlar jag och tittar mig omkring. Det såg riktigt mysigt ut. Påminde mig om Siljas gamla koja.
Silja...
Jag blundade.

"Då tar vi här", sa jag och satte ner min läderväska.
"Jag går och samlar ihop lite ved."

"Gör det du.." Muttrade jag.

Jag ryckte på axlarna och gick iväg. Jag gillade henne inte, men jag bestämde mig för att hålla fast vid henne ändå. En reskamrat kunde vara användbar ifall någon attackerade. Om hon då kunde strida. Annars fick jag sköta det mesta.

Jag klättrade upp i ett träd och såg ut över landskapet. Jag suckade och började drömma mig bort.

Jag plockade upp lite mer ved och tyckte sen att jag var klar. Jag visste att jag hade kött i min väska.
Jag gick tillbaka till lägret, men såg inte Samantha någonstans. Jag bestämde mig för att inte ropa på henne förrän maten var klar. Hon hade verkat sorgsen och behövde nog tid för sig själv.
Jag tog upp en kanin och började grilla den över brasan.