Att älska en dödsätare (sv)

Inte idag... Jag har skrivit två kapitel...

haha tack... :3 Men du MÅSTE skriva mer på somebbody always loves you.... :3 Annars blir jag sur... :3

Okej *besviken* Imorgon då Förlåt om jag är tjatig.

Nänä gör inget... :3

Längtar efter mer ♥

Du är så snäll så det kommer ändå idag... :3

Harry, Ron och Hermione tog bra hand om mig. Jag spelade lite rädd och feg i början men sedan blev jag trött på det och blev mer pratglad. Jag ville egentligen inte erkänna men jag hade det ganska bra med Harry Ron och Hermione. Varje dag gick jag ut i skogen jag skickade en patronus till Lucius med den infon jag hade.

Harry verkade börja gilla mig mer och mer. Och när jag säger gilla så menar jag bli förälskad.

En kväll när Hermione och Ron var ute och fiskade var Harry och jag ensamma i tältet. Jag tänkte på Draco och fick tårar i ögonen. Tillslut föll en tår ner för min kind och ner på bordet. Harry hörde det lilla plasket och gick fram och la armen om mig. Jag ställde mig upp och han kysste mig. Det var inte direkt härligt eller kul för den delen men jag spelade med. Hans ena hand var slingrad i mitt hår och hans andra var en bit ovanför min höft. Tröjan var upplyft en bit och plötsligt kom Hermione och Ron in. Rons blick föll mot oss men Harry märkte dem inte så jag låtsades att jag inte gjort det heller. Hermiones blick vandrade ner från våra läppar till min höft.

Jäklar. Jag slet mig från Harry. Han tittade upp och såg Ron stirra på honom.
-''Killar, håll fast Amanda.'' sa Hermione.
-''Varför?'' frågade Harry.
-''Kolla på hennes höft.''
Killarna gick fram till mig och jag tittade mot bordet där min trollstav låg. Ron grep tag i mig så jag inte kunde komma loss och Harry drog upp tröjan. Båda stirrade på det lilla svarta märket på den. Harry grep tag i mig han också så nu hade jag absolut ingen chans.

Hermione gick fram mot oss.
-''Amanda, är du?''
-''Ja jag är en dödsätare.'' Fräste jag.
-''Men du är så ung!'' sa hon förtvivlat och jag skickade en sur blick.
-''Det tycke inte min herre!'' Sa jag och flinade elakt. Hermione framkallade ett magiskt rep och band fast mig i en stol. Hon hällde i mig någonting. Veritaserum stod det på flaskan. Jag svor till.
-''Okej Amanda börja berätta.'' Sa Hermione och tittade på mig.
Jag började rabbla på om allting som hänt sen jag klev på tåget till skolan. De lyssnade noggrant.

När jag var klar så började de disskutera.
-''Vad ska vi göra med henne?''
-''Vi kan ju inte släppa iväg henne. Hon kan våran plan.''
-''Vi får väl behålla henne som gisslan då.'' De nickade alla tre och gick fram till mig.

-''Du kommer att stanna här. Vi tar med dig när vi åker till någon annan stans. För övrigt så får du sova på golvet nu.'' Sa Ron och Hermione plockade upp min stav. Hon tog fram sin egen och mumlade någonting mot utgången av tältet.
-''Sådär, det borde hindra henne från att komma ut.'' förkunnade hon. Ron slängde ner mina sängkläder på golvet och de band loss mig.

Harry stod kvar på den platsen han stått i stort sett hela tiden. Han hade inte sagt ett ord sedan han såg mitt märke.

jättebraaa!!!!

Åh tack!! Liten kort ensidig romans mellan Harry och Amanda och sen upptäcke de att hon var dödsätare!!! Jag har tappat lite ideer för nästa kapitel så om ni har någon ide så kan ni väl skicka ett medelande?

Ja, vad bra!

Meraaaaaaaaaaaaaa

Om du skriver på ''Somebody always loves you'' :3