Från älskad till hatad

Tack ♥

Säger bara vad jag tycker

Man blir typ väldigt superglad, det här kommer jag att leva på hela kvällen ,D

Haha, så kul att jag kunde göra dig glad Då blir jag glad ♥

Just nu är jag så fruktansvärt förbannad på mig själv så ni kan få ett till kapitel.
Okej, det där lät osammanhängande. Jag råkade i vilket fall glömma matteblocket i skolan så då kunde jag inte göra matteuppgiften jag behövde göra ikväll vilket gav mig tid att skriva klart kapitlet. Så här kommer det. Hoppas det gillas.
-------------------------------------------------------
Kapitel 9: Diagongränden

Jag, mamma och pappa kommer ut från Gringotts i sällskap med Ailenia. Jag vrider på huvudet hela tiden för att se allting. Petunia valde att stanna hemma. Hon kom hem från sjukhuset för två dagar sedan. Stekpannan hon fått i huvudet hade gjort henne medvetslös och gett henne en ordentlig hjärnskakning. Hn låg på sjukhuset i en vecka innan läkarna släppte hem henne. Under den veckan gick jag knappt utanför dörren, än mindre träffade jag Sev. Men nu är jag i Diagongränden för att handla inför Hogwarts.
”Ska vi börja med en skoluniform?” frågar Ailenia och jag nickar. Hon visar oss till en affär som enligt skylten heter Madam Malkins klädnader för alla tillfällen. En aningen rund kvinne ler mot oss när vi kommer in.
”Hogwarts, lilla vän?” frågar hon mig och jag nickar.
”Jag har allt framme, en annan ung dam är här och ekiperar sig just nu” säger kvinnan som jag antar är madam Malkin. Hon visar oss till ett hörn av affären där en brunhårig flicka i 11-årsåldern står på en pall medan en annan häxa nålar upp en klädnad. Jag kliver upp på en likadan pall bredvid honom och madam Malkin låter en klädnad glida ner över huvudet på mig.
”Hej, jag heter Mary” säger flickan bredvid mig.
”Jag heter Lily” säger jag. ”Ska du också börja första året på Hogwarts?”
”Ja” svarar hon. En bit bort står mina föräldrar och pratar med några som troligen är Marys föräldrar och en blond tjej, kanske något år äldre än Ailenia.
”Är det dina föräldrar som står där?” frågar jag.
”Japp, och Kaileine Greynd som hjälper oss med inköpen” svarar hon. ”Är de andra dina?”
”Ja, och Ailenia Crawlay som gör samma sak som Kaileine” svarar jag och vi ler mot varandra. När vi är klara skiljs vi åt utanför klädbutiken och jag och min familj går för att köpa de böcker jag kommer att behöva. Därefter köper vi kittel, stjärnkikare, våg och trolldrycksingridienser. Därefter är det dags för ett trollspö. De går in i en affär som heter Ollivanders. En man som Lily antar är Ollivander kommer fram till dem.
”Ah, den här unga damen ska ha ett trollspö, förstår jag?” frågar han och jag nickar tveksamt.
”Så, vilken är er trollstavsarm, miss...?” frågar han.
”Evans. Jag är högerhänt” svarar jag. Han plockar fram ett måttband som börjar mäta allt möjligt på mig medan han pratar.
”Ni förstår, miss Evans, varje Ollivandertrollstav trollspö har en kärna av en mycket kraftull magisksupstans. Vi använder drakhjärtesträng, enhörningshår och fågel fenix-stjärtfjädrar. Varje Ollivandertrollstav är unik, det finns inte två likadana. Och det är naturligtvis inte trollkarlen som väljer trollstaven utan trollstaven som väljer trollkarlen” berättar mr Ollivander. Han räcker mig ett trollspö.
”Elva tum, bok, fågelfenixfjäder som kärna” säger han och jag viftar lite med det men han sliter det genast ur handen på mig.
”Nej, nej, det är inte rätt. Prova det här istället, tolv och en kvarts tum, ek, drakhjärtesträng som kärna.” Jag viftar med det nya trollspöt men även den här gången sliter han det ur handen på mig.
”Tio och en kvarts tum, enhörningshår, tillverkat av pil, lätt att svänga. Utmärkt till förtrollningar” säger han och jag tar emot det tredje trollspöt. En varm känsla sprder sig från handen uppför armen och genom hela kroppen och det känns rätt. Jag viftar med det och lilafärgade gnistor sprutar ut genom det. Vi betalar sju galleoner för det och går sedan till en djuraffär för att köpa mig en katt eller en uggla. I affären är det fullt av ugglor, katter, råttor och paddor i alla möjliga färger och former. Jag fastnar snabbt för en ”blond” katt med svarta ögon och pekar ut den för mina föräldrar. Vi köper katten och sedan transfererar Ailenia oss hem. Pappa hjälper mig att ta upp kofferten till mitt rum när vi tagit adjö av Ailenia. Jag tar med mig katten, som jag bestämt mig för att döpa till Adriane, ett namn jag hittat när jag hastigt bläddrat igenom Trolldomskonsten historia, ner till vardagsrummet där Petunia sitter tillsammans med Katten. De tystnar tvärt när jag kommer in och stirrar på mig med Adriane.
”Oh, har ni skaffat katt” utbrister Katten. ”Får jag klappa?” Jag nickar tveksamt och hon stryker mjukt Adriane över huvudet.
”Vad heter hon?” frågar Katten.
”Adriane” svarar jag och Petunia blänger surt på mig.
”Jag har alltid velat ha en katt” säger Katten. ”Är det bara din, Lily?”
”Ja” svarar jag neutralt.
”Men tjata på dina föräldrar så kanske du kan få en katt” föreslår Petunia. ”De ger dig säkert en om du visar att du verkligen vill ha en.” De båda lämnar rummet och går ut, antagligen ner till skolans fotbollsplan. Petunia kommer inte tillbaka förrän vi ska äta middag.
”Mamma, pappa, kan inte jag också få en katt?” frågar hon och våra föräldrar utbyter blickar.
”Snälla?” ber Petunia.
”Javisst” säger mamma. ”Vi kan kolla annonser i tidningen imorgon om vi hittar någon till salu.” Petunia ler och tar för sig av maten.

jättejättejättebra!!!!

Åhh SUPER

*SKRIVER SOM EN IDIOT*

Awesome

meer

Awesome kapitel