Hjärta av silver [SV]

jag har inga läxor tills imorgon alls. men hoppas du bli klar med dem eller nåt...

Mer.

Det är lugnt, det är bara spanska och engelska.
Jag är halvengelsk så för mig är det väldigt lätta ord, och spanska är också ganska lätt xP

Jag är strax klar med läxan, så då kommer kapitlet snart efter det!

Åh franska! jag är halvitalienare så franska är ganska enkelt. Även om jag aldrig läst det så är det enkelt för min bror så vrf inte jag??

du är bäst!
det här är värkligen den bästa fanfiction jag läst och de som varit i närheten av denna har lagts ner.
du borde satsa på att bli författare

Kan du läsa min oxå?? det är den jag länkar i underskriveften. Då är du en ängel.

Ginny.:.Weasley - Coolt! Jag har också släkt i italien!
Professor McGonagall - Oj! Tack så jätte mycket, jag ville alltid bli författare när jag var liten men just nu lutar det mer på IT, data och design. Fast själv tycker jag inte jag skriver SÅ bra xD

______________________________________


10. Ett felsteg

När de hade lämnat badrummet, hade Draco återvänt för att hämta sina böcker och grejer.

Lektionen var redan slut och nästa var Astronomi.
Draco planerade att gå på den, för att för det första var han på väldigt bra humör och för det andra kände han att han behövde komma in i sin roll som Prefekt och Malfoy ättling.
Han hade varit så mesig på sistone att han nästan började tveka sin rätt till hans efternamn. Men nu var det dags för ändring.
Framför honom såg han en knubbig gestalt och en tjej med ett pug-liknande uttryck.
Han skyndade sig ikapp dem för att gå på sin lektion.

❦

Hermione hade återvänt till Gryffindors uppehållsrum för att samla sina tankar, hon hade precis krånglat till hennes liv, på både ett bra och ett dåligt sätt. Och eftersom hon skämdes över att ha skolkat en lektion så kände hon att hon behövde sluka kunskap.
Hon behövde en bok.

Medan hon lugnt och sansat gick mot biblioteket undrade hon vad hon gett sig in på.
Draco hade hatat henne ända sedan hon satte foten här, och det kan ju inte bara förändras så där plötsligt?

Hon nickade en hälsning till bibliotekarien Irma Pince, och började vandra neråt mot en avdelning hon kanske kunde hitta en bok hon inte hade läst.
Och vad hade Draco egentligen gjort? Varför hade han skärt sig i vid-behov-rummet?

Hon plockade ut en bok om någon gammal dammig trollkarl som hade varit en äventyrare, hon suckade och ställde tillbaks den.
Plötsligt ramlade hon omkull och landade på ryggen, hon reste sig upp förundrat och letade efter den kriminella (enligt henne...) hon märkte att det var en förste klassare ifrån Slytherin som stod precis där hon hade stått och kollade på boken om den dammige trollkarlen.
”Ursäkta, men jag är Prefekt. Så där kan man väl inte göra!” Sade hon med ilska i rösten.
Pojken vände sig stelt om han granskade henne från topp till tå men stannade vid hennes tröja.
”Du har inget Prefekt märke.”
Först bubblade någonting inom Hermione som liknade ilska men inte var riktigt lika starkt, hur vågade han ljuga om något sådant!

Men sedan tittade hon ner liksom bara för säkerhets skull...

Hennes prefekt märke var verkligen borta!
Pojken hade gått därifrån, och Hermione tänkte fort. Vart hade hon varit?
Något klickade i hennes hjärna och hon sprang redan i riktning mot det övergivna flick badrummet. Hon stormade in och kände hennes egna blick på sig då hon tittade in i speglarna.
Hon hörde ett fnitter.
”Är det något du letar efter?” Sade en bekant, irriterande röst.
”Ja, mitt Prefekt märke...” Sa Hermione med en halvkvävd röst.
Myrtle fnittrade igen och höll ena handen för munnen medan hon rättade till glasögonen.
”Ja, jag vet var det är!” Hon snurrade runt i luften fnittrande.
”Men först skulle jag gärna vilja veta vad du och Draco Malfoy gjorde här tidigare idag!”
Hon slog ihop händerna och tittade drömmande på Hermione. Som hade blivit likblek. ”För som jag minns det... så har du en pojkvän.” Hermione började nu skifta i blått eftersom hon hade slutat andas.
"Vi pratade bara!" Skrek Hermione förfärat, det var ju faktiskt sanningen.
”Visst... det är lugnt, jag tänker inte säga till någon... Om du lovar att hjälpa mig.”
Myrtle fnittrade igen och satte sig lugnt på ett handfat.

_____________________________________

Jag hoppas att ni gillade det! Myrtle var jätte rolig att skriva om xD

Och när det kommer en sån här: ❦ betyder det att jag byter person, bara så ni vet!

KRITIK!

Kan du skriva sista meningen i förra kapitel så man hänger mer lite lättare?? Annars jättebra.

Sista meningen förklarar ingenting, den är om Myrtle xD

Men om du inte riktigt hänger med är det ju bara att kolla på förra sidan ^^

Jo men när jag hör sista meningen kommer jag typ ihåg hela kapitlet. Jag vet konstig jag är men det är användbart i skolan.