Vadet

weeeeee! :3 ♥3

känner mig grymt besviken på mig själv,, men nästa kapitel kommer inte förens imorgon,, jag brukar vanligtvist inte skjuta upp såna här grejer,, men idag så blev det så,, eftersom att jag gjorde annat istället! FÖRLÅT!! grymt besviken på mig själv

Det är lungt vi väntar.

Nej, var inte besviken, vi väntar. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Lägg ut när du kan bara.

Var inte besviken, vi kan vänta, gör det du måste och lägg ut mer när du har tid

Vi har alla lärt oss att ha tålamod.

När tror du det kommer?

NU!
Sorry för att ni fick vänta, men jag har haft jätte mycket i skolan och hemma,, men här kommer nästa kapitel, hoppas ni gillar det!
_____________________________________________
Kapitel 7
En chans?

Draco sitter nu i stora salen tillsammans med Pansy, Blaise och Crabbe (Vincent), Pansy är väldigt uppspelt på vad Hermione kommer säga till Draco. Draco själv är väldigt nervös, han hade suttit och tänkt bara på Hermione under tre lektioner, och till hans stora förvånad var det bara positiva grejer om henne.
Draco håller ögonen på stora salens portar, när som helst skulle säkert Hermione komma in genom de två portarna med Potter och Weasley efter sig. Han kunde fortfarande inte förstå att han hade gått med på vadet.

Hermione går emot stora salen med Harry och Ron på vaddera sida, det var dels fortfarande sura på henne, men det kunde inte börja ignorera henne på grund av det, snart skulle hon behöva prata med Malfoy igen i alla fall. Och det hade varit nog pinsamt när alla hade börjat viska om henne och Malfoy under lektionen i försvar mot svartkonster. ”Hur är det Hermione, du ser bekymrad ut” säger Ron försiktigt, han hade betet sig annorlunda sen han hade fått reda på att Hermione hade pratat med Malfoy. När hon var med så var han väldigt försiktig med att säga något dumt, men annars verkade han bara vara avundsjuk. ”Nej, det är bra” säger hon och börjar gå snabbare, snart kan hon se stora salens portar. Helst utav alls vill hon inte gå dit, men hon har inget val, det vore inte rättvist, inte ens mot Malfoy. Hon hoppar ner för trappan och går sen emot stora salens portar, ”säker?” säger Harry. Hermione nickar och går in i stora salen, hon ser Draco sitta borta vid Slytherin bordet med Pansy, Blaise och Crabbe, hon ser också att han hoppar till när han ser henne, han var säkert lika nervös och osäker som hon.

Draco håller ögonen på stora salens portar, och sen helt plötsligt kommer Hermione, Potter och Weasley in i stora salen. Han hoppar nervöst till och vänder bort blicken från Hermione, som fortsätter gå mot Gryffindors elevhemsbord. Hon tittar bak på honom, och han viker snabbt undan blicken. ”Draco..” han får en knuff i revbenen, han vänder sig mot Blaise och rynkar pannan. Blaise ler ett finurligt leende och nickar mot Gryffindor bordet, han visste vad han skulle göra, han hade gått igenom allt, så att det inte skulle se ut som på låtsas. Draco reser sig upp och tittar sen ner på Blaise och Pansy som nickar mot Gryffindors bord igen. Han drar upp sitt ena ben och börjar sen gå ifrån Slytherins bord mot Gryffindors. När han nästan är framme vid Gryffindors bord så märker han att halva stora salen stirrar på honom. Han fortsätter gå, men han känner hur blickarna bränner i ryggen ju närmare han kommer Hermione, Harry och Ron. ”Hermione..” säger han och höjer sin hand för att peta lite lätt på henne, Ron reser sig snabbt upp när han ser Dracos höjda arm. ”Det är lugnt” säger Draco snabbt och låter armen falla tillbaka, Hermione hade tydligen redan märkt att han var där. ”Draco” säger hon och vänder sig om så att hon sitter med ansiktet mot honom, hon höjer lite lätt på ögonbrynen och Draco ger ifrån sig ett leende. Ron hoppar ner på sin stol med en duns, och tydligen hade hela Gryffindor bordet hört det, för efter några sekunder är alla blickar riktade mot Draco och Hermione. ”Ska vi gå någon annanstans?” säger Hermione som också ser sig om på alla ansikten som är riktade mot de. Draco nickar och håller fram sin hand, hon ser ner på den i några sekunder men reser sig sen upp och börjar gå ut mot stora salen, han drar undan sin hand och följer efter henne. Efter sig hör han flera elever som viskar, antagligen om hans och Hermiones ”situation”. Han springer ikapp henne och saktar sen in och börjar gå bredvid henne, ”så..” börjar han och tar några steg närmare henne. ”Vad tycker du om vädret?” säger han och kliar sig på huvudet, Hermione stannar upp ”Malfoy,,” men Draco avbryter henne ”säg Draco” hon nickar, ”Draco, du verkar mena allvar med det här” säger hon och lutar sig mot väggen. Draco nickar lite lätt och ställer sig framför henne, ”jag har alltid gillat dig” säger han och tittar ner i golvet, dumma Blaise, dumma Pansy, dumma mig. Hermione börjar genast rodna, ”Kan vi inte bara vara,, vänner?” säger han och suckar. Hon tänker efter ett tag, sen nickar hon ”vänner?” Draco nickar. Hermione rynkar pannan ”okej, då är vi vänner, det kan ju inte vara så svårt” säger hon och ger ifrån sig ett försiktigt leende. ”Bra” säger Draco och tar ett steg närmare henne, ”ska vi gå?” Hermione nickar och börjar gå tillbaka till stora salen med Draco bredvid sig. Var det här sant?
____________________________________________

YEY kommer bli jätte kul att få skriva om allas reaktioner efter att de får reda på att Hermione och Draco är vänner

weeee! Thanks mate, shysst kapitel

Jättebra!