(PM)Jag hatar din blotta existens

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

^This

världsbäst!!! give me more! Ö.o

Oj, hade missat tre kapitel... Du skriver fantastiskt, och speciellt kapitlena om Jess är så otroligt vackra och rörande. ♥

L-O-V-E it... :3

Jättebra

Jess
"Okej, har någon utav er som är här ens suttit på en kvast förut?" Frågar professorn skeptiskt. Tatueringarna på hans armar slingrar sig från handlederna upp till axlarna och Jess kan svära på att hon nyss såg den som ser ut som en kinesisk eldboll röra på sig.
"Ingen? Nähä, som jag trodde då", suckar professorn. De är tre elever som står kvar, Jess och två tjejer som båda ser vettskrämda ut. Jess är förvånad över att Jean inte stannade kvar, och lite ledsen över det också. Hon hade velat prata med honom, inte om något speciellt, bara prata med honom. Få bekräftat att hon inte var helt oönskad.

"Nej. Nej! Ni gör helt fel!" Utbrister professorn något senare. Den ena tjejens kvast rullar runt på marken och den andra tjejen gnider sin ömma panna där kvastskaftet hade slagit i hårt. Själv står Jess kvar med kvasten i handen, den har inte rört sig därifrån på hela lektionen så varför skulle den göra det nu?
"Ge hit kvasten så ska jag visa", säger professorn och rycker ur Jess kvast ur hennes hand. "Upp!" Säger han bestämt och kvasten far några meter upp i luften innan den dunsar ner i gräset. "Ser ni? det var väl inte så svårt? Knepet är att", men vad knepet var får varken Jess eller de andra flickorna någonsin veta. Ett gällt skrik hörs från andra delen av quidditchplanen och Jess huvud vänder sig ditåt så snabbt att hon får sendrag. Hon grimaserar av smärta och gnider det ömma stället med sin ena hand. Med den andra handen skuggar hon ögonen och försöker få en glimt av vad som händer på andra sidan planen.
Professor är redan på väg mot den andra planhalvan och Jess bestämmer sig för att hon också kan gå dit.

"Ta det lugnt allesammans!" Ropar professorn och sneglar fem meter upp i luften där Jean kravlar sig fast på kvasten för glatta livet samtidigt som han försöker sätta sig grensle över den igen. Det enda problemet med det hela är att kvasten, så fort Jean ser ut att ha klarat det, snurrar runt och får Jean att hänga upp och ner igen. Bijou kretsar skriande runt Jean och Jess suckar djupt, på något sätt hade hon bara väntat på att något sånt här skulle hända.

Jättebra. Fortsätt så.

Helt fantastiskt!

meer