Skriva av sig-tråden

Whaat? Ska du behöva VÄNTA med att gå till en psykolog?

Fick brev ifrån min tyska brevvän idag.
Hon hade precis gjort slut med sin pojkvän, och jag kan ärligt säga att jag helt plötsligt kände mig så himla ledsen och tycker massa synd om henne

Jag känner mig så sjukt tom, jag vet inte ens varför egentligen. Eller jag kanske vet men jag vet inte vad jag skall göra åt det

Gör. Det. INTE. Snälla, snälla. Lyssna. Antagligen mår du skit, och det är anledningen till att du vill skära dig, men jag lovar, du kommer må minst dubbelt så dåligt om du gör det. Jag känner flera som har gjort det och de ångrar sig men kan inte sluta. De har ärr över hela armarna som kommer förfölja dem genom hela livet. De försvinner inte. De kommer alltid finnas där som en idiotisk påminnelse.
Vad du än gör, gör inte det! Du kommer ångra dig för livet.
Ät choklad, sätt på en Harry Potter film och gråt lite.
Puss på dig, hoppas det blir bättre ♥

Jag sitter och tänker. Jag funderar på om jag skall sova på soffan lr gå in till Becka det låter hemskt jag vet, men jag orkar inte. Det känns som hon inte vill ha mig här ändå. Jag skall följa med henne till skolan i mon men orr jag vet bara inte längre.

TAck, det värmer verkligen Ska verkligen försöka sluta med det.

Hade nyss en av mina sämre stunder... igen.

Finns om du behöver prata, so you know ♥

det värmer ♥

Det är såhär att när något skit händer eller jag känner mig nere så ignorerar jag det så länge jag kan, ända tills jag har samlat på mig för mycket och allt i princip krashar över mig, vilket leder till att jag helst av allt bara skulle sitta i min säng och gråta.
den här gången var det känslan av att vara ett misslyckande och waste of space.
Jag har ingen ork med skolan, vilket gör att jag försämrar mina betyg. Då kommer den fina jämnförelsen om att min tvilling som inte ens går i samma skola har bättre betyg.
Förra veckan diskuterades stipendier från nian. Det visade sig att jag var den enda som blev utan av mina kompisar. Kände mig värdelös.
På senare tid har jag börja tycka allt sämre om mitt utseende, det är inte precis som om jag har killar som ens ser mot mitt håll. Min syster däremot...
Det känns som om jag inte har tid med något annat än skola, skola och mer skola.
Och det känns som om allt går emot mig, att precis inget går som jag vill.