I Dödens Labyrint

Tohmas sa inget de gick i timma tills de stannar och slog läger för antten han la försitkigt Sampå marken bredvid sig.

Bonnie hade vairt vaken och bett galy släppa henen efter 2 timmar sömn

Samantha vaknade med ett ryck.
- Var är vi? Frågade hon.

Gally gick bredvid henne.

Thomas kollade på henne "Vet inte men vi närmar oss något för vi såg fotspår innan"Sa han lugnt

Newt låg på marken en bit ifrån dem och tänkte

Bonnie gick tyst och satt sig på mrken

Samantha kollade på Thomas.
- Jag vill inte vara här, sa hon.

Thoams nickar "jag vet det orndar sig"viskade han tyst och höll om henne direkt "ingen vill vara här"sa ahn

Bonnie suckar och satt tyst och funderade lite. "Vad gör dem emot en dem som sickade ut oss hit om tec någon av mig och sma e med barn?"Frågade hon nu

Sam kröp ihop i hans famn.
- Lämna mig inte, sa hon.

- Jag vet inte, sa Gally.

Thomas nickade "lämnar dig inte"sa han tyst

bonnie suckaR"okej"sa hon tyst

Sam log och kysste honom.

Gally höll om henne.

Thoams log och besvarade kyssen direkt

bonnie kurade ihop sig hos honom "för om man blir gravid måste dem ju göra något"Sa hon tyst

Sam somnade i hans famn.

- Dom kanske låter en behålla barnet, sa Gally.