(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

Hannah tog tag i Arvid, försiktigt dock och kramade om honom. "Kan du inte säga något åtminstone?" bad hon.
Alice fick strax syn på en liten glänta som såg ut som ett bra ställe att vila på. "Där kanske vi kan ta en paus". Även om hon i stort sett vilat hela tiden. Hon tog sig fram och sjönk snabbt ner på en sten, hon hade varit påväg att ramla nästan innan hon satt sig.

Adam sprang fram till Alice och hjälpte henne att sätta sig ner så hon inte ramlade
" Jag började Arvid men plötsligt fick hans mamma sin vanliga ilskna blick Arvid viste att nu var mamma sitt vanliga jag igen och tänkte antagligen bita honom

Hannah blev smått förvirrad av situationen, varför kramade hon om Arvid? Men sedan förstod hon. "Din jäkla unge!" började hon. Sedan bet hon honom hårt och sörplade i sig av blodet.
Alice log mot Adam. "Du borde fokusera mer på dig själv, du har ju gått hela natten".

" Men började Adam men viste att han inte kunde säga emot Alice så bra
Arvid skrek av smärta när hans mamma sörplade i sig av hans blod

"Inga men...du har burit mig hela natten, försök få lite sömn så ska jag se om jag kan hitta något för oss att dricka" sa Alice bestämt.
Efter en lång stund drog sig Hannah undan och flinade. "Man tror nästan du borde ha lärt dig vid det här laget, att du inte provat att försöka behålla mig sådär snäll, nej du sitter här bara och väntar på att jag ska bli normal igen" flinande hon.

Adam suckade och la sig ner på mrken och somnade nästan direkt
Arvid föll ner på marken och gnälde han var verkligen värdeklös han funderade på vilket hemskt sätt hon skulle sätta fast honom på

Alice log då Adam somnade. Hon studerade honom en liten stund innan hon reste sig och gick iväg för att se om hon kunde hitta något djur.
Hannah skrattade. "Gnälla hjälper inte, om du bara var lite smart kunde du kanske få mig sådär äckligt snäll hela tiden, men du är för dum för det".

Arvid viste att han var för dum för att komma på någon ide alls han hade försökt men gett upp han bara satt och lyssnade på mammas skratt och kunde höra hur hon tänker på vad hon skulle sätta fast honom tills hon kom tillbaka

Hannah ställde sig upp och sträckte sig efter något som såg ut som ett par bojor. Men när man rörde sig när man hade på de så fick man elstötar, lite som med stolen.
Hon drog fram hans handleder för att sätta på de.
Alice såg tillslut en hjort, snabbt fällde hon den och släpade tillbaka den till Adam och Alva. Hon sjönk sedan ner på stenen igen.

Arvids mamma satte fast bojorna på arvids handleder han kämpade inte emot han gnällde till när han råkade röra sig och en elstöt for genom kroppen
Alva hjälpte Alice med hjorten