De utvalda

"Nej." mumlade hon under täcket, vände sig sedan mot honom och stack huvudet utanför täcket. "Men borde nog gå upp, vi ska träna." säger hon och kryper trött och blek upp från täcket.

"Träna..." mumlade Ethan. Han skulle nog kunna göra de om de lät bli närstrid. Hans rygg skulle nog inte tåla det för stunden. Han drog på sig en skjorta och väntade på Eletha.

Hon nickade, "Dock ingen närstrid för dig." sa hon och klev gäspande i sina byxor och drog på sig en skjorta. Hon gick mot honom och drog av bandaget om handen, "Ser bra ut." log hon och visar ärret som nu var fint och läkt.

Ethan log och böjde lite på armen, den gjorde inte ont i alla fall. Han gick ut ur rummet och mot köket. Han hade inte ätit så mycket till middagen dagen innan så han var hungrig nu.

De kom ner i det som vanligt bullrande köket och fick en varsin skål med gröt och en brödbit till. Eletha tackade och tänkte att hon skulle leta reda på Simon sedan, hon ville ha något mot huvudvärken och Ethan kanske behövde något mot sin smärta med?

Ethan högg in på frukosten med god aptit, och en liten stund senare lutade han sig nöjt tillbaka.
Simon satte plötsligt ner en skål på deras bord och satte sig vid den. "God morgon" log han och började äta.

"Simon, dig tänkte jag leta efter." sa Eletha och pekade på Ethan, "Han behöver smärtstillande och jag något för huvudet." sa hon och pekade på sitt huvud.

"I vilken form ska smärtstillandet vara?" frågade Simon efter han svalt en tugga gröt. "Salva eller tabletter?".
"Tabletter" sa Ethan. Simon nickade "Så fort jag har ätit så ska jag gå och hämta det" log han.

"Tack Simon, du är bäst." ler Eletha och ger honom en vänskaplig kram och äter sedan upp, hon var trots allt hungrig vad hon än sagt då hon vaknade.

"Det är så lite så" log Simon och kramade henne tillbaka. Han åt upp och reste sig sedan och gick iväg efter medicinerna.
Ethan log mot Eletha "Snart känns allt mycket bättre...".