We are left, they disappeared. (Rollspel)

Thomas lägger sin trunk i sina knän då han har satt sig bredvid Nikki i baksätet och dragit på sig bältet.
"Ja, jag tror inte mina föräldrar är hemma idag" svarar Tom med ett leende och glad över att han får tillbringa mer tid med Nikki.
Bilen startar och han lutar sig bakåt och blundar.

"Ja men då kan du ju sova hos mig" sa Nikki leende och hans far log och Nikki antog att han var glad över att han umgås med nån annan än Nathan
"Hur är det med Eclipse?" frågade han sin far
"Han ahr varit lite orolig utan dig men annars är det bra" sa han far och Nikki nickade och lutade sig mot rutan och halvsomnade

Efter vad Thomas tycker går som några sekunder stannar bilen och han rycker till. Han råkade visst hamna i ett läge mellan sömn och vakenhet.
Tom knäpper loss bältet och andas ett djupt andetag innan han tittar på Nikki och väntar på att han ska öppna dörren om han nu vaknar.

Nikki vaknar när bilen stannar och ser på huset och vill aldrig mer lämna det. han älskade det vita sten huset med poolen, balkongen, terassen och tornet som hans rum låg i. han klev ut ur bilen och log mot Tom och öppnade dörren och Eclipse hoppade på honom och han kramade om akita hunden och körde ner ansiktet i hans päls och log över att få träffa honom igen.
"Tom det här är Eclipse" sa han leende

Thomas tar ett stadigare grepp om sin träningstrunk och följer med Nikki ut från bilen. "Tack för skjutsen" säger han som han alltid brukar göra när han åker med någon eller med buss i skolan.
Han blir ganska imponerad av Nikkis hus då han ser det då hans bara var ett vanligt hus som såg ut som en sockerbit om man tog bort fönster och dörrar från utsidan. "Ja, hej" säger han och hukar sig ner vid hunden.

"Ingen orsak, jag går och lägger mig nu Nikki" säger hans far och Nikki ler svagt
"godnatt" sa han och hans far försvann in i huset och Eclipse såg nöjt på Tom
"kom nu båda två" skrattade han och gick in i den stora hallen och mot köket "jag är hungrig och det känns bra att kunna laga mat i ett riktigt kök" sa han leende

Tohmas följer raskt efter Nikki in till köket och sätter sin trunk med pckning in mot väggen vid dörren. "Jag måste bjuda hem dig någon dag så att jag får laga mat" säger han och lutar sig mot väggen där hans trunk står vid golvet.

"Ja gör du så" sa Nikki leende och slängde ihop några köttbullar och mos
"Jag orkar itne göra något avanserat" sa han ursäktande och gav Eclipse lite mat och dukade sedan och satte sig ner "jag tänker aldrig emr lämna det här huset" sa Nikki allvarligt och såg på Tom

Thomas tvättar sina händer innan han sätter sig vid matbordet då han hade tagit i så många saker och det idag.
"Det gör inget, bara jag inte svälter ihjäl blir jag glad" säger han och ler. "Vill du inte ens besöka mitt hus? Jag ska göra om mitt rum nu, jag kommer inte stå ut med att ha det likadant som förut" säger han och börjar sedan äta.

Nikki följer Toms exempel och tvättar händerna och ler sen "nej svälta lär du inte göra" sa han leende och nickade sedan "klart jag vill, varför skulle jag inte vilja det?" frågade han undrande och förstod Thomas "det skall jag med göra, aldrig att jag vill att det skall se lika dant ut igen" sa han och gav Eclipse den sista köttbullen "jag skämmer bort dig" säger han leende "skall vi se på film eller skall vi sova med en gång?" frågade Nikki undrande