Horses [PRIVAT Zora & Emma07]

Felix lutar sig sakta fram
-då har jag varit sjuk hela mitt liv och jag ångrar inte ett skit över alla killar jag har vairt med
sa han kort och såg på Thomas

Liam höll isg mest tyst, han hade förväntat sig att pappan skulle bli sån här så. Thomas såg krot på felix
"En sjukdom likförbannat och inget jag vill min son ska vara", sade han kort

Felix såg på Liam
-jaså? en sjukdom säger du, tror du dem andra 5 killarna jagr har viart med före liam säger sjukdom? då e du smittad för du skapade lam
sa han kort och sspände blicken i thomas

Thomas fnös llite och lyssnade på felix
"Dem som är smittade är ni bögjävlar, det är fan onormalt och en sjukdom", sade han kort

FElix såg på honom kort och tänkte
-tror nog du e minst lika smittad mr. För du skapade liam och det e såå synd om oss att vi lider och sedan dör. Det är fan inte stokholm förr. vi sprideri nte aids
sa han kort

Thomas fnös
"Jag snackar inte om aids hela denna ide om att vara bögar är ju en sjukdom", sade han kort

Felix suckar
-men du pratar som dem gjorde då. du vet dem ansåg oss som sjuka
sahan

LIam såg på pappan nu, han hade faktiskt fått nog
"Pappa det här är vem jag är och alltid kommer vara, och jag kommer tillbringa mitt liv med felix. Du kan acceptera det eller gå ut", sade han kort

Felix såg direkt på liam tyst

Thomas såg ganska förvånat på Liam, menar han brukade inte riktigt säga ifrån så och särskilt inte till föräldrarna. Det tog några sekunder innan han utan ett ord reste sig och faktiskt gick ut..
Liam suckade lite när dörren smälldes igen efter honom