The living dead(Dragon Fantasy)

Alex svarade inte honom, här skulle hon aldrig finna någon annan. Snart somnade hon med, hopkurad och med hans hand i sin. Hon visste att hon inte fick vara här, men vad gjorde det om Mark skulle dö?

Mark sov tungt hela natten. Han sov och sov utan avbrott tills morgonen kom. Då kom Jacob in och puttade lätt till honom med sin fot. "Jag är vaken" muttrade Mark och såg upp. "Jag lever med". Han sträckte på sig då han var fruktansvärt stel..

Alex hade försvunnit, hon visste att hon inte borde vara där. Men det syntes att hon hade det, tröjan som Mark bar hade han inte då han kom.
Nu låg Alex på sängen i sjukstugan och försökte sova, eller att det skulle se ut som hon sovit, ingen hade märkt hennes frånvaro ännu.

Jacob släppte ut honom med ögon stora som tefat, han vågade inte röra honom, men han lät Mark gå till sitt rum eller sjukstugan.
Mark tog sig till sjukstugan där han trodde Alex var, både hon och tröjan var borta. Han fann henne där också, till synes sovandes. Han sjönk ner vid hennes sida.

Alex vände sig om och log lätt, hon tog hans hand.
"Hej, jag fick inte vara där så tyckte det var bäst att komma tillbaka innan någon märkte mig." flinade hon till, satte sig upp och kysste honom. Han var tillbaka.

Mark kramade leende om hennes hand och kysste henne mjukt. "Jag förstår, men bra nyheter, jag lever". Han kramade om henne nu. "Är jag immun mot att bli en zombie?".

"Jag är så glad." log hon och kastade sig i hans famn, kramade om honom hårt. Nu kunde allt bli som förr, allt kunde bli bra. Hon skulle träna upp sig och ge mannen som skjutit henne på käften.

Mark skrattade lätt och kramade om henne mer. "Om Jack kan få fram mer kan vi ge det till alla, då kan ingen bli levande död, då måste vi bara få bort de som redan är döda": Han log för sig själv och kysst ehnens hjässa.

Alex nickade och log, för tillfället var hon bara glad att han levde. Att de båda levde och mådde bra. Kanske var hon lite påverkad av smärtstilande, men inte så att hon tänkte på det, eller brydde sig.

Mark ställde sig tillslut upp igen. "Jag ska fråga om jag kan få det här sytt...". Han visade bettet, det såg likadant ut som innan, inte infekterat eller något som det brukade bli. Han gick till en läkare som genast tog fram nål och tråd och började fixa och dona.