De utvalda

"Vet inte, sent på natten?" sa Eletha och såg ut med ett litet leende, "Snart är det nog dags för ett uppdrag, hördes det rycktas om det, gissar att det blir att krossa ben igen." sa hon med en rysning och hoppades att han skulle få följa med, att hans rygg skulle bli bra, att platsen låg långt borta.

"Uppdrag....." mumlade Ethan. Om det var krossa ben så kanske inte han behövde följa med på ett sätt....men han ville följa med...
Han provade försiktigt att lägga sig på rygg, men det gjorde fortfarade ont. "Ska vi fortsätta sova då?" log han och la en arm om henne.

"Jo om inte du börjar sätta dig upp, det är så svårt att sova då." flinar hon och kysser honom mjukt innan hon sluter sina ögon.

Ethan log bara och besvarade kyssen innan han la isg på sidan och blundade. Hans hand greppade efter Elethas och när han funnit den blev hans andning lugnare.

Hans hand höll i hennes och hon somnade lugnt med ett leende på läpparna. Tristan la sig mellan dem och spann förnöjt, de var dom en egen liten familj de tre.

Ethan sov lugnt resten av natten, han hade ett svagt leende på läpparna också. Tillslut gick solen upp och sken honom rakt i ansiktet.
Han sträckte på sig och gäspade, ryggen gjorde inte lika ont idag.

Eletha vänder sig bara om från solen och mumlar något ohörbart. Hon ville och orkade inte stiga upp, hon var trött och hade huvudvärk. Inte för att det precis kunde jämnföras med det Ethan hade, men det gjorde henne på dåligt humör.

Ethan provade att ligga på ryggen, det gick även om han nog inte borde göra det på ett tag. Han klev tyst upp och gick in till badrummet. Att bada skulle nog bara svida men han kunde tvätta sig i ansikte i alla fall.

Då Ethan försvann bredde sig Eletha ut sig på sängen, snurrade och kurade ihop sig till ett litet garnnystan mitt på sängen under täcket för att slippa den starka solen.

Ethan tvättade sitt ansikte och drog på sig ett par nya byxor innan han kom tillbaka till Eletha. Han flinade då bara täcket syntes. "Är du inte sugen på frukost?".