(PRS) mellan Dragon Fantasy & Scorpius-Hyperion-Malfoy

Zabini ser på honom med ett roat ansiktsuttryck, "Erkänn du gillar henne." flinar han och rycker på axlarna, "Behövs inte, jag har sett att även du har ett hjärta i kroppen, det var roande." flinar han och knuffar till Thane vänskapligt och de kommer fram till en dörr. Zabini knackar på och det hörs ett "Stig på." med Snapes röst.

Snape stod inne i rummet och var inte lika bekymrad som han var innan, läget hade varit kritiskt. Men nu var hon åtmindstonde vid liv.
Solara låg på sängen, hennes kropp hade lagats. Såren och blånaderna var försvunna och endast ljusa ärr kunde synas från vad som hade hänt. Snape hade fått i henne drycker, mycket näringsrika och hon hade fått igen det fett hon förlorat. Hon såg helt enkelt åter stark och frisk ut.

Solara klädde på sig jeans och en tröja och satt nu i en fotölj då hon hörde knackningarna. Hon såg ut som förr, men hennes leende hade försvunnit och hennes ögon glittrade inte längre av glädje.

"Askul, idiot, jag har ett hjärta..det är bara inte alltid bra att använda det och jag erkänner ingenting." mumlar han och går in. Thane ser på henne och greppar sin trollstav direkt medans han går fram till henne. "hej.." säger han tyst och står framför henne men försöker inte sätta sig ner brevid henne.

"Hej." säger hon med tonlös röst och ser inte ens upp på honom utan stirrar på samma fläck som förut. "Tack för att du kom och hämtade mig." mumlar hon sedan med samma röst.

Thane bara stirrar på henne. "Solara..det klart jag kom och hämtade dig, jag skulle ha gjort det tidigare om jag vsste.." han mumlar det sista och ser på henne sen på Snape.."Kan jag fråga dig en sak..i enrum, snälla?" han ser på Snape och hoppas på ett svar.

Hon nickar bara, men säger inget mer. Snape ser upp på honom nickar och gör en gest mot ett sidorum, "Kom hit mr Nott." säger han och går in i det lilla angränsande rummet.

Thane följer efter honom och stänger dörren. "Jag vet att det är antagligen dumt men..jag skulle vilja be om en tjänst, eftersom jag kan- får inte använda magi än utanför Hogwarts så undrade jag om du kunde använda Obliviate på henne..så att hon inte kommer ihåg vad som hände." frågar han rakt ut, och ser på Snape.

Snape ser bara på honom med ett orörligt ansiktsuttryck, "Minnen och hjärnan är en mycket komplicerad sak mr Nott. Jag kan förvisso göra det, men allt för mycket kan påminna henne om det inträffade. Tänk om hon möter några av dem och de åter utnyttjar henne. Jag kan ge henne en dryck som gör att hon minns, men känslorna för det blir avtrubbade, men någon gång måste hon ta itu med dem. Hon ka inte leva på drycker resten av sitt liv, men det kommer bli hennes val när hon vill ta itu med detta." säger han och ser ner på Nott.

"Vad tycker du att jag ska göra då?! låta henne må sådär? gå runt så?!" skriker han argt innan han vänder sig för att går ut. "jag..vill bara att hon ska vara som förrut.." suckar han och lutar sig mot dörren.

"Hon kommer bli sig själv igen, det kommer ta tid, jag har drycker som kan hjälpa. Men drycker hjälper inte hela vägen, hon behöver stöttning och veta att det fortfarande finns någon som bryr sig om henne. " säger Snape förklarande. "Att du inte överger henne nu, att du visar att du fortfarande vill ha henne, att du bryr dig om henne är det viktigaste." säger Snape bestämt och ser på den upprörda pojken, han visste hur det var, hur han hade brytt sig om Lily.

"Bra...visst..tack, jag förstår men jag vill döda honom..alla dom som rörde henne. väser han argt, hans knogar är vita och han stirrar argt ut mot ingenting. "men..men tack, jag skulle uppskatta hjälpen." säger han ärligt.