Johanna and Thalia back in the Hunger Games

Johanna ser på Thalia då hon stoppar henne. "Jag vet, men jag ska bli av med det här. Alltså är jag nästan tvungen till att göra det" svarar Johanna, och sedan går de tillbaka till de andra. Finnick hade väntat på dem, likaså hade Thresh.
"Är det bra med dig?" frågar Finnick henne en aning oroligt, och Johanna nickar till svar.

"Bra" ler Thalia och imponeras av Johanna att hon vågar, bestämt sig, Thalia håller sig bara undan för dem och gör allt för att behärska sig när hon känner bara för att springa därifrån.
"Allt bra?" säger Finnick oroligt och ser på dem och sist på Johanna, han ville veta hur det var.

På vägen till deras lägenheter berättar Johanna för Finnick om att hon bestämt sig för att övervinna rädslan så fort som möjligt. Och självklart blir han glad, men han är ju ifrån distrikt 4 så det var väl inte så konstigt att han ville att hon skulle övervinna rädslan.

Thresh och Thalia går några steg bakom dem men Thresh hör vad de säger och stannar Thalia, "Och du då?" säger han och Thalia bara skakar på huvudet, "Jag gör det på mitt sätt." säger hon bara, för det fungerar att trycka in naglarna i handleden, att känna smärtan var för henne ett sätt att stanna i fokus.

Johanna diskuterar med Finnick om möjligheterna att använda den vattenbassängen i träningshallen där hon fick reda på sin rädsla för första gången. Sedan märker hon att Thalia och Thresh har stannat, så hon och Finnick väntar på dem. Istället för att ropa på dem, då de verkade prata om något.

"Du vet att det inte fungerar i längden." säger Thresh allvarligt till henne, han viste hur hon var. "Nej, jag vet men att hugga ved eller jobba slut på sig själv kan man inte göra här." mummlar Thalia, men de börjar gå till dem andra som väntar på dem och Thalia ler lätt, som att allt var bra, vilket det var...för tillfället iallafall.

Johanna ler tillbaka, men undrar för sig själv om det verkligen var ett riktigt leende Thalia hade visat upp. Men hon slår bort de tankarna när de kommer fram till deras lägenheter. Hon säger hej då till de andra, Finnick svarar med ett lycka till och att hon bara skulle skrika till om hon behövde honom. Johanna nickade innan hon gick in till sig.

Thalia tar adjö av Thresh och sedan av Johanna och Finnick innan hon går in till sig för att duscha. De här duscharna var verkligen, som allt annat i 13.....funktionellt, men inget mer. Inte som i huvudstaden inte. Det var ett litet vitt kaklat rum med en ståldusch med kalt och varmt vatten som avgav sig precis så mycket vatten man kunde behöva för att inte slösa.

När Johanna stod där i badrummet och såg på duschen så började hon skaka igen. Men inte mycket, inte så att hon skulle tappa fattningen, utan hon steg bestämt in i duschen och vred på vattnet. Men trots att hon visste att vattnet skulle komma, skrek hon till då de rörde hennes hud. Sedan slog hon händerna för munnen och kvävde ett annat skrik. Hon skulle klara det här själv, hon behövde ingen hjälp. Det var åtminstone vad hon sa för sig själv upprepade gånger innan hon stängde av vattnet igen. Det hade knappt gått en minut, men Johanna intalade sig att det var en bra början för att undvika det faktum att hon varit nära att flippa ur.

Thalia hade ställt sig i duschen då hon hörde Johannas skrik, men hon hörde inget mera och hon kunde inte alltid rusa till Johannas sida. Desutom var Thalia säker på att Johanna ville klara det själv och att det skulle ta tid som allting annat. Hon duschar, tvålar in sig och när hon är klar går hon ut i sitt rum med drypande vått hår och en handuk kring höfterna.