Power (Ett rollspel för alla)

Ett svagt "Nu" ekar genom Francescas huvud. Hon trycker sig med all kraft hon har mot sinnet som tagit över henne, men det är orubbligt. Det går inte, hon är fast.
Men plötsligt, helt oväntat, släpper sinnet makten. Och hon känner, hela sin kropp, äntligen.
Hon darrar av utmattning, och benen viker sig under henne. Hon tvivlar inte längre på att gåvorna existerar. Inte när Ariana existerar.
Hon håller sig fast vid det lilla ljuset av klarhet medan mörkret omfamnar henne.

Jackson andas ut när han känner hur Ariana lämnar hans sinne. Den häxan, vad är hennes problem? Hur kunde hon bara mörda någon sådär? Hur... hur kunde hon ta kontrollen utan att blinka, sedan försöka bränna dem levande? Jackson faller till golvet och det dunkar olycksbådande. Men han struntar i det. Jackson tänker inte låta den läskiga ragatan komma undan med att ta över hans tankar, kropp... ALLT! Men en del tankar i bakhuvudet hade sett kölden i Arianas ögon. Ensamhet. Hade häxan gjort det för att hon är ensam? Omöjligt. Det svartnar som smått framför ögonen på honom, men han håller sig vaken.

Zeya stirrade på Francessa och Jackson, som verkade bekämpa en inre strid. Tillslut såg det ut som att de hade tagit sig loss, men hon var inte säker. Zeya backade ett steg för säkerhet skull och väntade på att någon av dem skulle attackera. Hon var riktigt skrämd och hon var säker på att det syntes också.

(Okej, jag behöver en sammanfattning? Vad har hänt?)

(WB! Alla har typ mött Ariana, utom du som legat hos sjuksystern. XD Vill du träffa Ariana? Jag fick lov att rolla henne. ^^)

(Visst men om ett tag. Är det några i närheten?)

((Tja, eleverna har börjat upptäcka sina krafter, Dominus har avslöjat hur det är med honom och Ariana (något du borde kolla upp), Annabeths pappa har dött, Francesca och Jackson har blivit besatta och brutit sig fria under en strid mellan Ariana och Dominus (nutid), jag och AlexZz har börjat rollspela som Dominus och Ariana bredvid våra andra karaktärer, och ingen har märkt att Will fått en pil i armen, vilket är ganska skumt.

Edit: försenad med mitt inlägg som vanligt ))

Annabeth vaknade. Rummet såg ut som vanligt. Hon hade redan räknat ut att Dominus kunde röja undan alla tecken på magi.
Tårarna rann fortfarande ner för hennes kinder, men det kändes som om sorgen hade ätit upp allt inom henne. Hon var bara ett skal nu, fyllt med sorg och smärta som slog till när det ville.

((Visste inte vad jag skulle skriva... o___o))

((Undrar om jag ska låta typ... 'Mentor-polisen' (Namnet kan ändras! XD) komma och försöka mörda Ariana... here comes some plant-killing.))

Ariana har tagit sig till skogen. Hon är arg, hämndlysten och besviken. På vem? Har hon ingen aning om men någonting i henne äter henne. Skuld? Hon har inte känt skuld på år. Iallafall inte i den här eländiga storleken. Jäkla ungar. Deras mänsklighet hade fan smittat eller någonting!
"Jävla." Börjar hon innan hon sparkar till ett träd. Strykan hennes ilska ger henne krossar stället hon sparkat på innan hon sjunker ihop. Skuld. Samvete. Två saker hon hoppats hon slängt bort genom åren. "När gick jag sönder?" Frågar hon sig själv i tanken. De där jäkla ungarna, de gjorde så att hon kunde känna de förbannade känslorna igen. Hon hade glömt att kontroll kan ge men på både offret och den som kontrollerar.

((YOU MORON! YOU KILLED A TREE TOO, HUH? DO YOU WANT THE TREE TO KILL YOU? HUH? YOU WANT THAT?))