PRS(Dragon Fantasy)

Läkaren kom en stund senare tillbaka med lite saker. Bland annat en slags tratt. "Kom hit" sa hon till Nelel som tveksamt reste sig och gick fram.

Meira vände bort blicken, hon såg en soffa och la sig i den. Hon ville inte se det, hon visste att hon borde vara ett stöd, men hon klarade inte av det. Dessutom värkte huvudet fortfarande, men inget hon sa något om.

Läkaren räckte Nalel en tablett. "Ät den här". Hon lydde och läkaren drog upp Nalels tröja så magen syntes och satte traten emot utan att säga något.
Nalel såg mot Meira men fick inte tag på hennes blick.

Meira blundar och konstigt nog så somnar hon. Hon brukade inte sova, bara då hon skulle. Det var nu hon borde finnas där för Nalel speciellt då det var henne kvinnan skulle bry sig om.

Nalel tittade ner på läkaren igen som inte sa något på en lång stund. Tillslut reste hon sig och såg förvånad ut. "Det verkar faktiskt som om ni har ett barn i er".
Nalel sjönk ner i fotöljen igen, tyst och stel, hon väckte inte Meira, hon kunde få sova....

Meira sov ganska så länge, troligen för att hon slagit i huvudet då hon vaknar ursäktar hon sig, "Förlåt, hur gick det?" sa hon och vände sig mot Nalel, det verkade inte goda nyheter.

Nalel satt tyst då läkaren rabblade upp allt som kunde ta bort ett barn. Hon lyssnade inte, utan hade handen över sin mage bara tills Meira pratade.
"Jag är med barn" svarade hon tyst.

Meira ser på henne med stora ögon och sätter sig yrvaket upp. "Va?" sa hon och såg på henne. "Ett barn? Vad ska du göra?" sa hon, nu var Meira verkligen slut på idéer.

Nalel suckade och gömde ansiktet i händerna. "Jag vet inte". Hon kände sig förkrossad, hon ville inte ha barn, men kunde hon bara ta bort ett liv?

Meira kom fram till henne och la en arm om hennes axlar. "Det är ditt beslut." sa hon bara, hon visste inte vad hon skulle säga.