Vilien på Hogwarts!^•^

Döda är väl att gå för långt? XD
Men SURE då tar jag tillbaka Voldie!

Ohhh YOU DID NOT! JAG HÄMTAR MR HARRY FUCKING POTTER DÅ! HAN ÄR FAKTISKT SLÄKT MED EN VISS REMUS!

DÅ HÄMTAR JAG J.K! O_O

^ Nee det är ju fusk.. Aja då tar jag Suzanne Collins
Jag äskar kvicken citatet ♥


~ Remus Lupin ~

Veckan passerade lugn och tjejerna visade inga tecken på att veta om dödsätarna som hade flytt. Helt plötsligt så var det dags för Hogsmeade-besöket. Eller egentligen kvällen innan det.

”Jag tror jag går och lägger mig.” Sa Cassie och jag pussade henne på näsan. Jake följde snart hennes exempel och Kitty kramade och pussade Jake god natt. Hon själv stannade uppe med mig.
”God natt, Kitty.” Sa jag och Kitty svarade med ett kort ”God natt.” Medan jag tog mina böcker och gick upp till mig, men jag kunde svära på att jag hörde en till röst nere hos Kitty, någon som sa ett viskande ”Katrina…”, jag viste direkt vem det var, jag gillade det inte, jag måste hjälpa Kitty!
”DOLOHOV!!” Röt jag allt jag kunde när jag dundrade ner för trappan, jag hade släppt mins böcker så fort jag hörde rösten. Kitty reste sig snabbare än en kvick och försökte dölja Dolohovs huvud som dansade i lågorna. Hon såg en skräckslagen ut. Jag fortsatte att gorma och skrika som en galning och fick in en fullträff i Dolohovs ansikte, tyvärr så kändes inte det för honom eftersom han använde flampulver. Kitty fortsatte att fumla med sin trollstav.
”Silencio.” Väser hon och jag blev tyst efter att en tunn nästan osynlig stråle träffat mig i tinningen.
”Bra att du fick tyst på tokstollen.” Muttrar Dolohov och fortsätter berätta. ”Jo, du ska möta mig, imorgon under ditt Hogsmeade-besök.” Sa den avskyvärda Dolohov. Ven om jag inte kunde använda mitt starkaste vapen, min mun, så kunde jag använda mina ben. Jag sprang fram för att sparka kräket i ansiktet men missade och träffade hans hals istället, ingen större skada tyvärr.

”Men bind fånen om han inte kan kontrollera sitt eländiga humör!” Kitty suckade djupt, jag tror inte att hon ville göra som han sa men ändå lydde hon avskummet. ”Protesterar du, Katarina?” Kitty skyndar sig genast att uttala formeln och rep dök upp från ingenstans och band mig HÅRT, jag kunde knappt andas men hur skulle jag säga det utan att kunna tala ELLER röra mig
”I alla fall, Katarina, du ska möta mig i den där grottan utanför staden, vet du vilken?”
”Den där Sirius Black gömde sig när han fortfarande levde.” Dolohov skrattade hårt åt hennes svar. ”FY FAN!” Ville jag skrika men tack vare en viss Katrina gick ju inte det! Dolohov slutar skratta och nickar.
”Just det. Duktig flicka. Synd att man suttit instängd på Azkaban så länge du har ju vuxit och blivit vacker.” Kitty gjorde en äcklad min åt hans uttalande, jag rös av tanken på att behöva berätta DET DÄRför en viss pojkvän till Katrina som heter Jake. ”Ta det som en komplimang.” Fortsatte han.
”Ses imorgon, Kat.” Han plötsliga användande av smeknamn chockade henne och hon stammade snabbt fram:
”J-Ja.” Sedan försvann huvudet och elden blev igen samma färg som den skulle vara. Hon vänder sig om mot mig, och såg väldigt arg ut för att nyss ha använd TVÅ olika fortrollningar som nästan kvävde mig.
”Jag menade det inte! Lovar!” Skrek hon. ”Finite.” Fortsatte hon lugnare och tittade ursäktande på mig, hon var ju hemsk! HUR ska jag inte kunna berätta det här för Jake och Cass? ”Remus!” Sa Kitty panikslaget på min tystnad.
”Vad gick du just med på!?” Röt jag argt och Kitty, lättad över att han talade, tog bara bort repen. Jag gned mina ömma armar.
”Bara på att träffa Dolohov, inget mer.” Svarade Kitty lätt.
”BARA!?” Utropade jag och Kitty viftade hotfullt med spöet.
”Jag tvekar inte att göra dig stum om du skriker vidare!” Väste hon hotfullt åt mig med en elak underton.
”Lyssna på mig, du kan inte berätta det här för Jake eller Kitty!” Fortsatte hon. HUR? HUR SKULLE JAG INTE KUNNA BERÄTTA?
”Varför inte?” Svarade jag hårt och svalde klumpen i min hals.
”För att jag inte vill låta de hamna i fara, okej?” Sa Kitty sorgset och jag var tvungen att rätta henne, de var våra vänner! Fast Kitty var också min vän ju! Ah, vafan jag kan ju göra som Kat säger. ”Och du får inte komma dit imorgon, jag vet att du vet var han menade!” Fortsatte hon och reste sig. Hon samlade, igen, ihop sina saker och begav sig upp till sovsalen.

Jag stack upp till min sovsal direkt efter, jag MÅSTE vakna tidigare än henne för att ens ha en skans mot Dolohov.
”Morgon.” Sa jag snabbt till alla jag träffade, jag var jättetrött men jag hade tagit en awake-poition för att inte somna, den slutade verka efter 12 timmar och då kommer jag att bli dödstrött, aja jag skulle vara klar då.

När jag kom till Hogsmead så var Kitty inte där, tur det! Jag kom fram till grottan först och när jag gick in så var en viss Dolohov där, med ryggen mot mig.
”Hej Dolohov, vet du, du är skyldig mig nått…” Sa jag och skickade snabbts en expelliarmus och tog hans stav. Sedan använde jag förtrollningen för att knyta fast folk med rep och band fast honom.
”Vadå Mr. Lupin?” Frågade han lugn för att vara i sin situation.
”Dolohov?” Väste en annan röst, som jag tyvärr hörde lite för sent…
”En farfar.” Sa jag och skickade iväg en sectumsepra, tyvärr failade jag lite eftersom en viss Kitty puttade undan mig och tog både min och Dolohovs lånestav, hans riktiga hade säkert blivit förstörd.
”Expulso!” Var det som Kitty ropade och knuffade undan mig från den gröna strålen som istället träffade grottväggen. Hon ställde sig framför mig, som en sorts beskyddare, intrycket försvagades lite eftersom jag var ungefär en decimeter längre än Kitty och hade dubbelt så mycket muskler. Dolohov hade en till extra stav som han hade gömt i skorna! VARFÖR TÄNKTE JAG INTE PÅ DET! Han hade redan trollat av sig repet och nu stod han vänd mot oss med trollstaven i högst hugg.
”Ur vägen, Kat!” Sa Dolohov ursinnigt.
”Snälla, låt bli!” Svarade Kitty bedjande, Dolohov nickade bara frustrerad och gav henne ett pergament innan han försvann med ett ljudligt pang. Kitty vände sig snabbt om mot mig.
”Är du galen!?” Skrek hon åt mig.
”SJÄLVKLART!” Skrek jag innan jag själv hade fattat det. Sedan brast jag ut i ett stort garv, det hela var alldeles för seriöst för mig, medan Kitty tittade på mig som om jag var en halväten mus som katten släpat in.
”DIN IDIOT!” Skrek Kitty och slog mig flertal gånger ibland annat mitt ansikte, min mage och på mina armar, jag kanske var galen eller en idiot för jag bara fortsatte att skratta, det hela var ju störtkul!
Därefter blev allt svart… Min awake-potion hade slutat fungera…

När jag vaknade upp låg jag på en sjukhussäng med en massa kort och saker på bredvid mig.
”Hej. Mår du bättre nu?” Frågade en omtänksam Cass och borstade bort en brun-blond slinga ur min panna.
”Mycket.” Sa jag och kysste henne utan att märka de andra människorna i rummet.

McGonagall, Harry Potter, Hagrid och Ron Weasley, alla ganska generade över vad som hände framför dem.


MISS BLACKS TUR!

Jaaaaaaaaaa! Vad braaaaa det vaaaar!!

Nu har jag ingen aning om vad som ska hända... Eller jo...
Kan AlexZz eller Hope Potter skicka en uggla med 'planen' jag har typ... Glömt den... >.<

AWESOME! ♥
Jo, jag kanske kan göra det o.o

azum

Haha
Alex kan du skicka den? Jag ska på dansuppvisning sen ;D

Har skickat

Så bra kapitel